Svag krona bÀddar för Ànnu högre rÀnta

Alla verkar eniga. Riksbanken höjer styrrÀntan pÄ torsdag. Den globala tungviktaren Pimco utesluter inte att det blir Ànnu en höjning i november. Den rekordsvaga kronan Àr en joker i leken.

Riksbankschef Erik Thedéen och hans direktion vÀntas höja styrrÀntan minst en gÄng till innan rÀntetoppen Àr nÄdd. Arkivbild

Riksbankschef Erik Thedéen och hans direktion vÀntas höja styrrÀntan minst en gÄng till innan rÀntetoppen Àr nÄdd. Arkivbild

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi2023-09-20 05:31

Det kan bli tvĂ„ höjningar till av styrrĂ€ntan innan Riksbanken har nĂ„tt sin rĂ€ntetopp, enligt Peder Beck-Friis, kapitalförvaltare pĂ„ Pimco i London. Den första pĂ„ torsdag och sĂ„ en till i november – för att fĂ„ bukt pĂ„ inflationen.

Men han Àr inte sÀker.

– Det fĂ„r inkommande data avgöra, sĂ€ger han.

Nya inflationsimpulser

Pimco Ă€r en av de stora globala spelarna pĂ„ rĂ€ntemarknaden, med ett förvaltat kapital pĂ„ 1 790 miljarder dollar (nĂ€stan 20 000 miljarder kronor). Och Beck-Friis avspeglar med sin tvekan vĂ€l hur debatten gĂ„r bland svenska prognosmakare och marknadens prissĂ€ttning.

Den svaga kronan gör inflationsbekÀmpningen i Sverige svÄrare Àn i lÀnder med starkare valuta. Kronförsvagningen gör att det hela tiden kommer in nya inflationsimpulser i ekonomin nÀr det importeras komponenter, rÄvaror, prylar och tjÀnster som betalas i euro eller dollar.

Enligt Beck-Friis förklaras den svaga kronan i första hand av att det rÀntekÀnsliga Sverige tar mer stryk Àn andra lÀnder i den inflations- och rÀntechock som prÀglat vÀrldsekonomin i tvÄ Är. EfterfrÄgan faller mer hÀr och BNP-utvecklingen har varit förhÄllandevis svag.

– Sverige har haft negativ produktivitetsutveckling i flera kvartal i rad nu. Det har försvagat kronan. Sedan finns det sĂ€kert en riskpremie, med tanken pĂ„ den svaga fastighetssektorn, sĂ€ger han.

En mindre rÀnteskillnad mot euroomrÄdet Àn vanligt kan ocksÄ bidra, tror han.

– Historiskt har Riksbankens styrrĂ€nta legat nĂ„got högre Ă€n ECB-rĂ€ntan. Men just nu ligger de stort sett i linje med varandra.

StyrrÀntan nÀra toppen

En förklaring till att rÀnteskillnaden minskat Àr troligen att hushÄll och företag i Sverige generellt Àr mer rÀntekÀnsliga Àn hushÄll och företag i grannlÀnderna.

Men koranbrÀnningar och vÄldsdÄd bland gÀngkriminella i Sverige pÄverkar inte kronkursen nÀmnvÀrt, enligt Beck-Friis.

– Jag tror att det har ganska smĂ„ effekter pĂ„ tillgĂ„ngspriser i Sverige. Det Ă€r framförallt den makroekonomiska utvecklingen som spelar roll.

För hushĂ„ll som fĂ„tt 2-3 gĂ„nger dyrare bolĂ„n i rĂ€ntechocken finns det hopp – lĂ€ngre fram.

– Jag tror vi Ă€r i slutfasen av Ă„tstramningarna. Jag tror styrrĂ€ntan nĂ€rmar sig sin topp, sĂ€ger Beck-Friis.

– Vi har sett en ganska stram penningpolitik ett tag nu och det finns tydliga signaler som visar att den hĂ€r Ă„tstramningen har minskat efterfrĂ„gan, tillĂ€gger han.

Han antar att Riksbanken ocksÄ snart tar rygg pÄ USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) och Europeiska centralbanken (ECB) och flyttar fokus frÄn hur mÄnga höjningar som krÀvs till hur lÀnge rÀntan mÄste ligga kvar pÄ höga nivÄer.

KÀrninflationen mÄste falla

Men Beck-Friis tror det kan dröja nÄgot Är innan Riksbanken sÀnker styrrÀntan.

– Jag tror att andra halvĂ„ret 2024 Ă€r en rimlig basprognos. Men det beror pĂ„ vad som hĂ€nder med inflationen.

– KĂ€rninflationen (just nu pĂ„ 7,2 procent) mĂ„ste falla betydligt nĂ€rmare mĂ„let innan de börjar sĂ€nka rĂ€ntan. Sedan tror jag inte den behöver komma ner till 2 procent innan de börjar sĂ€nka.

Han tror att noll- och minusrĂ€ntor tillhör det förflutna, men ser om nĂ„gra Ă„r framför sig en styrrĂ€nta nĂ„got över inflationen – det vill sĂ€ga en positiv realrĂ€nta.

Fast det beror pĂ„ andra faktorer ocksĂ„, enligt Beck-Friis. NivĂ„n pĂ„ sparande och investeringar spelar roll. En annan faktor – som skulle kunna trycka upp rĂ€ntorna igen – Ă€r en ovĂ€ntat snabb utveckling av artificiell intelligens (AI).

Fakta: NÀstan tre gÄnger dyrare bolÄn

Riksbanken har höjt styrrÀntan i rekordfart sedan vÄren 2022, frÄn 0 till 3,75 procent. NivÄn pÄ styrrÀntan Àr dÀrmed den högsta pÄ 15 Är och Àn sÄ lÀnge ser det ut som att den Àr pÄ vÀg upp Ànnu högre.

Tanken med rĂ€ntehöjningarna Ă€r att fĂ„ upp kostnader för alla typer av lĂ„n – inte minst bolĂ„nen – och dĂ€rmed dĂ€mpa efterfrĂ„gan i den svenska ekonomin, vilket i sin tur ska pressa ned den ovanligt höga inflationen.

Ett bolĂ„n pĂ„ tre miljoner kronor med rörlig rĂ€nta kostade normalt 4 000-5 000 kronor per mĂ„nad före rĂ€nteavdrag nĂ€r styrrĂ€ntan lĂ„g pĂ„ 0. Nu Ă€r det inte ovanligt att samma lĂ„n kostar 11 000-12 000 kronor per mĂ„nad.

Samtidigt har mÄnga bostadsrÀttsföreningar tvingats höja avgifterna för sina medlemmar, dÄ föreningarnas lÄnerÀntor ocksÄ höjts kraftigt.


Fakta: Inflationen pÄ vÀg ned

Inflationen, det vill sÀga prisökningarna i Ärstakt, lyfte ovÀntat mycket hösten 2021 till följd av pandemieffekter och en energiprischock. En topp uppnÄdde i december 2022 pÄ 12,3 procent i sÄ kallad KPI-inflation. I augusti i Är uppmÀttes KPI-inflationen till 7,5 procent.

Riksbankens inflationsmÄl ligger pÄ 2 procent, enligt KPIF-mÄttet, dÀr Statistiska centralbyrÄn (SCB) har rÀknat bort effekterna av rÀnteförÀndringar pÄ prisutvecklingen. KPIF-inflationen toppade ocksÄ i december 2022 pÄ 10,2 procent och har sedan dess fallit till 4,7 procent i augusti.

Mycket av KPIF-inflationens halvering frÄn toppen förklaras av lÀgre energipriser. Plockar man bort energipriserna och tittar pÄ det som kallas underliggande inflation var toppen pÄ 8,9 procent i mars i Är och detta inflationsmÄtt hade i augusti bara sjunkit till 7,2 procent.


Fakta: MÄnga rÀntebesked i veckan

Det kommer en lĂ„ng rad viktiga rĂ€ntebesked frĂ„n centralbanker runt om i vĂ€rlden i veckan – efter förra veckans rĂ€ntehöjning frĂ„n Europeiska centralbanken (ECB).

Onsdag

20.00 USA:s centralbank Federal Reserve (Fed)

Torsdag

09.30 Riksbanken

09.30 Schweiz centralbank (SNB)

10.00 Norges Bank

13.00 Bank of England (BOE)

Fredag

02.30 Japans centralbank (BOJ)

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!