Trots varselvågen – "ingen kraschlandning"

Nästan 13 000 varslades om uppsägning under februari månads första tio dagar, enligt Arbetsförmedlingens veckostatistik. Det kan jämföras med att förra årets totala varseltal på strax över 30 000.

"Ökningen är stor", sade Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis till TT när siffrorna kom på måndagen, och tyder på att arbetsmarknaden börjar ge efter.

Men att de höga varselsiffrorna skulle indikera att vi går mot en kris i stil med pandemin eller finanskrisen är inget vi behöver oroa oss för, enligt John Hassler, professor i makroekonomi vid Stockholms universitet.

– Det är meningen att det ska bli en svag lågkonjunktur och det mesta pekar mot att det inte blir någon kraschlandning, säger han.

Väntad nedgång

För att förhindra att inflationen biter sig fast i Sverige har Riksbanken det senaste året höjt styrräntan, snabbt och kraftfullt.

Den penningpolitiska inriktningen har varit att på så sätt driva fram en svag lågkonjunktur, säger John Hassler.

– Normalt sett så tycker vi ju att det är dåligt att gå in i en lågkonjunktur, men här är ju faktiskt avsikten att vi ska gå in i en svag lågkonjunktur.

Risken med att frammana en ekonomisk nedgång är, enligt Hassler, att politiken tar i för hårt så att nedgången blir för stor.

Ett annat problem är att Riksbankens räntehöjningar slår brett. Penningpolitiken kan inte specialanpassas så att den slår lika hårt mot alla sektorer i ekonomin, säger ekonomiprofessorn.

Just nu drabbas bostadsbyggandet och allt som hör den sektorn till hårt, samtidigt som exempelvis exportsektorn rullar på.

– Det där är ju ett bekymmer, men inget som man egentligen kan göra något åt genom penningpolitik.

Det man i det här läget får hoppas på är att Riksbanken lyckas sätta en lagom tuff räntebana.

– Jag skulle ändå säga att det mesta talar för att man kommer att klara det, säger Hassler.

Ingen massarbetslöshet i sikte

TT: Så den här stora varselsiffran förändrar inget i stort?

– Nej det tycker jag inte. Arbetsmarknaden är ändå ganska så stark.

De stora problemen på den svenska arbetsmarknaden handlar inte heller om en bristande efterfrågan på arbetskraft, säger John Hassler.

Det handlar snarare om utanförskap och att det i Sverige finns ganska många människor som inte kommer in på arbetsmarknaden och inte är anställningsbara i nuläget, säger han.

– Någon sorts massarbetslöshet bland människor som kan svenska och har en hyfsad arbetserfarenhet, och så vidare, det kommer vi inte att se.