Ăkad smittspridning och skĂ€rpta rekommendationer under fjolĂ„rets fjĂ€rde kvartal och in i första kvartalet i Ă„r stĂ€ller till det för stora delar av ekonomin, enligt Michael Grahn, Danske Banks svenska chefsekonom.
ââSĂ„vitt vi kan se slĂ„r det inte sĂ€rskilt mycket mot tillverkningsindustrin, utan det Ă€r den Ă€r konsumentrelaterade tjĂ€nstesektorn och delar av detaljhandeln som tar stryk, sĂ€ger han.
"SnÀppet bÀttre"
TillvÀxtprognosen för Sveriges ekonomi helÄret 2021 sÀnks till 3,4 procent av Danske Banks ekonomer. I oktober i fjol lÄg deras prognos pÄ en tillvÀxt pÄ 4 procent.
Fast prognossÀnkningen Àr vid sidan av en pandemieffekt ocksÄ ett resultat av att BNP-fallet 2020 inte blev sÄ dramatiskt som man tidigare rÀknat med.
ââDĂ„ blir ju rekylen uppĂ„t lite mindre ocksĂ„, sĂ€ger Grahn.
ââSĂ„ nĂ€r du tittar pĂ„ det i termer av BNP-nivĂ„ sĂ„ ser det snĂ€ppet bĂ€ttre ut nu faktiskt, tillĂ€gger han.
NĂ€r det gĂ€ller arbetslösheten rĂ€knar Michael Grahn, med hĂ€nvisning till vakanser samt varsel- och permitteringsstatistik, med att toppen ligger bakom oss. Men den lĂ„ga inflationen kommer fortsĂ€tta utgöra en huvudvĂ€rk för Riksbanken â sedan löneavtalen hamnat pĂ„ rekordlĂ„ga nivĂ„er i krisen samtidigt som kronförstĂ€rkningen trycker ned den importerade inflationen.
ââDet Ă€r egentligen en omöjlig ekvation, att fĂ„ ihop det till en tvĂ„procentig inflation, sĂ€ger han.
Riksbanken, med ett inflationsmĂ„l pĂ„ 2 procent, har under coronakrisen legat kvar pĂ„ en styrrĂ€nta pĂ„ noll procent â en nivĂ„ som gĂ€llt sedan rĂ€ntehöjningen i december 2019.
Tillbaka till minusrÀnta
Michael Grahn utesluter inte att det nu slutar med att riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion gĂ„r tillbaka till minusrĂ€nta â om de lĂ„ngsiktiga inflationsförvĂ€ntningarna sjunker ytterligare frĂ„n dagens nivĂ„er pĂ„ 1,7 procent.
ââSannolikheten för att de tar det steget har ökat, sĂ€ger han.
Med ett lÄgt rÀntelÀge som antas hÄlla i sig ser Danske Bank inga skÀl för att luften skulle gÄ ur vare sig bostadsmarknaden eller börsen, som bÄda befinner sig pÄ rekordnivÄer nÀr 2021 inleds.
ââBĂ„de finanspolitiken och penningpolitiken har gaspedalen i botten. De kanske kan göra lite mer, men i princip Ă€r det sĂ„ maxat som det gĂ„r. Och det stimuleras i omvĂ€rlden, sĂ€ger Michael Grahn.
Och sÄ lÀnge de nedtryckta rÀntorna inte tvÀrvÀnder uppÄt ser han inga skÀl till att det skulle bli nÄgra stora prisfall för vare sig aktier eller bostÀder.
ââDe lĂ„ga rĂ€ntorna tvingar ju ut en stor del av investerarkollektivet ut i mer riskabla tillgĂ„ngar.
ââMan brukade tala om att du hade en riskfri rĂ€nta. Men nuförtiden har man en avkastningsfri risk i stĂ€llet, nĂ€r du köper obligationer. Du fĂ„r ju inget för det.