772 gotländska barn lever i absolut fattigdom

Barnfattigdom och barn till svenska misstänkta IS-terrorister var punkterna när Rädda barnens chef för Sverigeprogrammet besökte ön.

12 februari 2020 09:02

Under tisdagsmorgonen anordnade Hållbara Gotland ett frukostseminarium med Rädda barnens chef för Sverigeprogrammet, Ola Mattsson. Dagens två ämnen var barnfattigdom och barn till svenska misstänkta IS-terrorister.

– När det gäller barnfattigdom så har kommuner och regioner ett stort ansvar men också stora möjligheter att göra saker. Enligt vår senaste data är Gotland det län i landet där barnfattigdomen minskat som mest mellan åren 2011 och 2016, säger han.

Statistiken visar att 7,5 procent, eller 772 av våra gotländska barn 2016 levde i absolut inkomstfattigdom. Ola Mattsson gissar att siffran är ungefär densamma i dag, men säger att statistiken släpar efter. Det är en minskning från 11,2 procent år 2011 då siffran låg på 1 156 barn.

Något tydligt recept finns dock inte. Ola Mattsson menar att det är många saker som spelar in, men den allmänna högkonjunkturen och att fler föräldrar kommit i arbete är en viktig faktor.

Vad räknas som barnfattigdom?

– Det finns olika mått för att definiera det. Vi använder oss av något som kallas absolut fattigdomsmått. Sedan har vi SCB:s (Statistiska centralbyråns) definition av låg inkomststandard som säger vilka saker du behöver för att klara dig i samhället, samt försörjningsstödet som också definierar gods eller saker du behöver. När vi tar bort överlappet, eftersom det finns de som tillhör båda grupperna, så får vi fram siffran på barn som lever i absolut inkomstfattigdom, säger Ola Mattsson.

I pengar handlar det om ungefär 12 000 kronor i månaden för en ensamstående förälder med barn. Men de personer som inte fångas upp i statistiken är, enligt Ola Mattsson, en inte obetydande grupp. Nämligen överskuldsatta eller asylsökande barn.

– Så egentligen är det fler barn som lever på de här extremt låga nivåerna, säger han.

Han berättade även om Rädda barnens arbete för att stödja anhöriga till personer som är radikaliserade. 

Enligt Säpo finns i dag cirka 3 000 hotpersoner i Sverige, det vill säga djupt radikaliserade människor som kan vara en väldigt stor fara för samhället. Barn till sådana personer är en väldigt viktig grupp att hitta stödinsatser för.

Som exempel tog han barn till svenska misstänkta IS-terrorister. Han menar att om inget görs för att dels utreda föräldrarna för eventuella krigsbrott, dels ge stödinsatser för barnen – så riskerar barnen att på sikt bli ett hot mot samhället i stort. 

Så jobbar vi med nyheter
Paula Zielinski