Bosse Kristiansson låser upp en smidd gallergrind och gläntar därefter på en tung trädörr och visar mig in under medeltida kryssvalv och träbjälkar. På hyllorna i den svala lagringslokalen ligger närmare två tusen vinflaskor som vinentusiasterna köpt på sina utlandsresor.
– Vi träffas ungefär en gång i månaden men vi sitter inte och doftar och analysera viner utan tar ett gott glas vin och kanske pratar lite om nästa utlandsresa, berättar han entusiastiskt.
Han är en riktig vinälskare och besitter en enorm kunskap om vin men är samtidigt noga med att poängtera att han inte är någon vinsnobb. Det här är ingen exklusiv hobby utan helt enkelt ett intresse för livets goda.
– Om man hanterar ett enkelt vin bra, luftar det och handskas med det med kärlek kan man verkligen få det att lyfta. Ett äldre vin är annorlunda men behöver inte automatiskt vara bättre.
Den mörka vinkällaren håller en luftfuktighet på 70 procent som regleras med en luftfuktare och temperaturen ska ligga konstant på tio till elva grader. Genom att skapa en struktur har Bosse Kristiansson koll på hur länge vinerna lagrats och när de mognat för bästa tid för konsumtion.
– Jag har varje flaska dokumenterad i ett excelark och på varje hyllrad har jag angivit när det ska drickas. Men min plan är inte att jag ska dricka upp allt utan det får mina barn göra.
Bosse Kristiansson har en förkärlek för franska viner och på sina resor genom Europa tillsammans med sin sambo Ann-Caroline Berglund åker han gärna till mindre vinproducenter för att prova och köpa hem viner som inte behöver kosta en förmögenhet.
– Även om ett vin inte riktigt faller mig på läppen köper jag det ändå eftersom jag har större kärlek till vinbonden än till vinet. Om man provar åtta viner fokuserar vi oftast på två som vi köper, alltifrån två till 30 flaskor.
– Varje gång jag lyfter på en flaska här hemma så förflyttas jag tillbaka och minns mötet med vinbonden och det känns helt fantastiskt.
Har du någon vinupplevelse du aldrig glömmer?
– Åh, jag har massor! En upplevelse jag minns speciellt är när jag bilade till Grekland för några år sedan tillsammans med min sambo och hamnade på en vingård där vi satt under ett olivträd och fick en tvåtimmarsprovning som var väldigt annorlunda.
Han plockar ner en av de svagt dammiga flaskorna från hyllorna och berättar passionerat om hanteringen innan han njuter av vinet.
– Jag lägger inga värderingar i att köpa en bag-in-box men viktigast för mig är att ta i en flaska, se på etiketten, dra ur korken, känna doften och låta det stå ett tag innan det serveras, berättar han lyriskt.
– Om jag ska ha en middag och serverar ett vin med några år på nacken tar jag hem det och låter det stå några dagar. Om det är riktigt gammalt häller jag inte upp det på karaff eftersom det finns risk för oxidation. Är det däremot ett yngre vin häller jag upp det några timmar innan så att det får luftas, då lyfter oftast vinet.
Har du något favoritvin?
– Om jag bara fick dricka ett vin då skulle det nog bli ett vin från södra Rhônedalen. Där finns Valreas, Gigondas, Rasteau, Vacqueyras och Lirac som tilltalar mig och som är mycket prisvärda. Dessa viner innehåller några av mina favoritdruvor som Syrah, Grenache, Mourvèdre och Cinsault.