Gotlands bildstenar ska digitaliseras

Gotlands bildstenar ska digitaliseras Med hjälp av en specialbyggd kamera, fyra doktorander och forskningsbidrag på åtskilliga miljoner pågår en digitalisering av de gotländska bildstenarna. Forntida bilder 2.0 heter projektet, och en av dem som arbetar med det är arkeologen Per Widerström vid Gotlands museum.
– Vi har lärt oss mycket genom bildstenarna – hur den tidens båtar såg ut, vad de hade för riggar, om klädsel och frisyrer. Och med hjälp av den nya kameran kan vi fotografera så att man kan zooma in och se detaljer som är svåra att se med blotta ögat, berättade han för Senioruniversitetets medlemmar under en föreläsning i Almedalsbiblioteket.
– Vi har hittat ett solhjul på en sten som vi inte sett tidigare.
Gotlänningarna tillverkade bildstenar under flera hundra år, från år 400 före vår tideräkning fram till mitten av 1100-talet, och de har varierat i storlek och form.
– Vikingarnas bildstenar var stora! Stora stenar, stora konstverk. Det var som grabbarna i kvarteret som vill ha en Ferrari på garageuppfarten, inte en Toyota.
Många av dem har formen av en champinjon, eller en gammal portal. Eller en fallos. Kanske en symbolisk passage, funderar Per Widerström.
– Och man återanvände stenarna! Ibland har man aktivt hackat bort bilder för att göra nya.
När Gotland kristnades hade man också börjat skriva med runor.
– Men gotlänningarna fortsatte att använda sig av bilder, trots att de kunde skriva. Bildstenarna var folkliga, runstenarna var riktade mot en litterär elit. När kolleger från fastlandet kommer hit, brukar de skämta och säga att vi håller på med serietidningar i stället för skriven litteratur.