Helena spanar i gränsland mellan kult och kultur

Helena spanar i gränsland mellan kult och kultur När Helena Wangefelt Ström var på besök i Strängnäs domkyrka såg hon en madonna med Jesusbarn i famnen och med tända ljus - inte så konstigt kanske, förutom att Jesusbarnet saknade huvud. 
Det var så hon hamnade i det hon kallar mellan kult och kultur, alltså när det som varit religiösa föremål blir något annat, typ samlarföremål som visas upp för turister. Om det berättade hon för Senioruniversitetets medlemmar vid en föreläsning i Almedalsbiblioteket.
-På 1600-talet i Sverige började prästerna lista föremål som låg sparade från den katolska tiden. Man hade inte slängt rökelsekar som låg dammiga och spruckna i något förråd. Sverige hade vid den här tiden blivit en stormakt och behövde en historia och en kultur att visa fram. Då var runstenar och katolska föremål lämpliga, berättade Helena.
Och Sverige var förstås inte ensamt om den här trenden, även om den tagit sig olika uttryck.
-I Europa byggdes skattkammare upp, som inte bara blev besöksmål för eliten - de blev också valutareserver som kunde omsättas i pengar. Man kunde till exempel sälja reliker och skaffa örlogsfartyg för pengarna.
Så småningom blev också religiösa föremål ett sätt att briljera med sin lärdom.
-På 1650-talet kom det guideböcker som räknade upp alla reliker som fanns i Rom och Venedig. Och dagens massturism använder sig också av kulturarvet, som när man åker skridskor i Sankta Karins ruin eller tittar på gycklare.
Ett annat exempel som Helena Wangefelt Ström lyfte fram är Montreal, där kyrkor som stängts blivit lyxgym.
-Och i Vadstena klosterkyrka tar man entréavgift av turister.