Karin älskar gräsmarker

"Jag älskar gräsmarker, ängen och alvarmarker. Men idag finns det nästan inga gräsmarker som har god bevarandestatus".
Det sa växtekologen Karin Bengtsson när hon föreläste för Senioruniversitetets medlemmar i Almedalsbiblioteket.
Hon är växtekolog och arbetar sedan drygt 20 år tillbaka vid Campus Gotland. Bland annat gör hon inventeringar av så olika marktyper som strandängar och karsthällmarker. Och begreppet hävd är något hon gillar.
– I den gamla jordabalken fanns ju begreppet ”urminnes hävd” och det innebar att genom att bruka och vårda marken visade man att man ägde den.
Och det finns stora värden i hävdade gräsmarker, berättade Karin Bengtsson.
– Kulturhistoriskt och estetiskt förstås, men också för att den biologiska mångfalden gynnas. De här markerna är mycket artrika och olika arter har olika strategier – en del är konkurrenskraftiga och gillar att djur betar dem, andra gillar att hitta speciella vrår, sa Karin och visade upp bilder av det slag vi är vana att se från Gotland. Blommande gullvivor i massor, orkidéer av olika slag…
Och både på Öland och på Gotland finns växter som annars inte finns i Sverige, som bergsskrabban.
Men det finns många hot mot gräsmarkerna.
– Omställning till åker eller skog, utebliven hävd och övergödning genom läckage och kvävenedfall. På 90-talet var stora alvaret på Öland nära att växa igen, men i dag betas marken där eftersom myndigheterna satsade på att hjälpa bönderna så att det blev intressant att ha djur på bete igen.
Men om torkan fortsätter och klimatet blir varmare, ökar också risken för att flera arter dör.