Minnesstenar efter Gotlands Nationalbeväring

Mikael Lindahl Stånga hembygdsförening, Lars-Åke Permerud och Lars Boström GRKF vid stenen i Stånga.

Mikael Lindahl Stånga hembygdsförening, Lars-Åke Permerud och Lars Boström GRKF vid stenen i Stånga.

Foto: Crister Persson

Föreningsliv2024-10-16 03:00

Minnesstenar efter Gotlands Nationalbeväring

Efter den ryska invasionen av Gotland 1808 insåg gotlänningarna med viceamiralen, friherren och vice landshövdingen Rudolf Cedersköld i spetsen att så kunde vi inte ha det. Det var inte acceptabelt att inte över huvud taget kunna möta en angripare något motstånd. Han skrev till konung Karl den XIII och föreslog inrättandet av Gotlands Nationalbeväring.

Förslaget vann konungens gillande och i februari 1811 kom det konungsliga brev som bekräftade detta. Det var undertecknat den 5 februari. Till åminnelse av detta firar Gotlands Regemente, P 18, sin högtidsdag detta datum.

Inrättandet av Gotlands Nationalbeväring, ursprunget till vår värnplikt, innebar övningsplikt för den manliga delen av befolkningen och ett antal kompanier upprättades runt omkring på ön. Kompanier övades på ett antal platser. Under årens lopp, framför allt under krigsåren, har några av dessa platser uppmärksammats genom resning av minnesstenar. Några övningsplatser är Austris hed i Tingstäde, Ekeskogs rum i Kräklingbo, Guffride backe i Garda, Klinteberget, Sandesrum i Grötlingbo, Stangmalmen i Stånga, Vallstena rum i Vallstena och Öndarve rum i När.

Genom ett avtal med föreningen Svenska militära minnesmärken, som har ett avtal med Försvarsmakten om skötsel av minnesmärken runt om i Sverige, har Gotlands Regementes Kamratförening (GRKF) åtagit sig tillsyn av dessa minnesmärkena och har nu i samverkan med hembygdsföreningarna på orterna tagit fram och rest informationstavlor.
Vår historia är, framförallt i dessa tider, värd att bevara och uppmärksamma.
 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!