Verktygsprat på Buldardagen

Verktygsprat på Buldardagen. Sedan länge firar Gutamålsgillet Buldardagen sista lördagen i januari, en lämplig dag för att träffa bekanta och prata det alltmer sällsynta gutamålet. Det är ett viktigt uppdrag, för nu räcker det knappast längre att bara bevara gutamålet, som någon sa, nu måste vi lära ut det också!
Det bästa med Buldardagen var att ingen behövde åka långt, för Buldardagen firas på hela nio platser på Gotland, från Fårö till Öja. Att dagen anordnades av Gutamålsgillet och vad denna sammanslutning med mer än 400 medlemmar står för, undgick inte någon. 
Buldardagen hade ett diskussionstema; rimedjar. Så kallas verktyg på gutamål. Kjell Hedin hade tagit med sig ett antal rimedjar till biblioteket i Hemse. Så hade Evert Lundgren också gjort, men till Gråbo i Visby. 
Erik Larsson från Öja, känd som ”Domerarven”, redogjorde enligt dagens tema för de olika delarna på en räfsa: Reivtråie tillverkad av ask, reivbuge av bainvid (skogskornell), reivtändar av ask och reivstake av fur eller gran. En lie har följande delar: Sigde är liebladet, örve är skaftet av fur, örvkrokar, tillverkade av krokiga bitar av de träslag man har. Sigdspån skall fettas in med ister eller tran och bros (beströs) med finkrossad sandsten. 
En av programpunkterna var en genomgång av Wera Svenssons arbetsblad, med utdrag ur gutamålslitteratur, som var utformade för att verkligen sätta gutamålskunskapen på prov. 
På seniorernas mötesplats på Gråbo ledde Göte Niklasson allsång, och i Hantverkshuset i Burgsvik lyssnade man till Dan Svensson som sjöng och spelade egendiktade visor om livet, allt på bästa gutamål givetvis.