Medlemsmöte i Gotlands Humanistiska Förbund

Den 19 april hölls ett intressant och trevligt föredrag om ”Skönt och oskönt i gotländska kyrkor”. Arrangör var Gotlands Humanistiska Förbund och föredragshållare var Monica Fröding som har djup kunskap om gotländsk kyrkokonst. Föredraget hade lockat drygt ett tjugotal medlemmar.

Flera bygghyttor med stenhuggare och kalkmålare presenterades. Den äldsta kända bygghyttan fick redan tidigt namnet Egypticus av professor Johnny Roosvall på grund av att de huggna ansiktena har likheter med framställningar av den egyptiska gudinnan Hathor. De dateras till 1300-tal. Stenskulpturer finns i många kyrkor runt hela Gotland främst vid kyrkoportalerna men även inne i några kyrkor som t.ex. i Stånga kyrka. Ett flertal av skulpturerna skildrar passionshistorien dvs berättelserna kring Jesu lidande och död.

De medeltida dopfuntarna är värda speciell uppmärksamhet. De tre mästare som är mest kända är Hegvald, Majestatis och Sigraf. I Hejdeby och Endre kyrkor finns dopfuntslocken kvar i original. Ca 800 dopfuntar har också exporterats, främst till länderna runt Östersjön.

Även kalkmålningarna är av stort intresse. Vamlingbo kyrka har t.ex. Nordens största kalkmålning från 1200-talet. Den skildrar en själavägning. De kalkmålningar som gjorts av passionsmålarna på 1400-talet i Hemse och Ganthems kyrkor är särskilt välbevarade.

Ett sätt att förstå skulpturerna och målningarna av helgon kan vara att se vilka attribut de skildras med. Petrus brukar t.ex. skildras med en nyckel.

Föredraget illustrerades med ett flertal bilder.