Pingis för Parkinson

Hon kom som ett yrväder med energi och engagemang. Eva-Lena Jansson, Parkinsonförbundets ordförande som intog St. Olofssalen på Korpen där vi övriga hade samlats. Det var den 28 juni och vi övriga var medlemmar i Parkinson Gotland eller andra intresserade.
Eva-Lena besökte Almedalsveckan och ville då träffa medlemmarna på Gotland. Nu satt vi där och lyssnade till en ordförande som med ett smittande engagemang berättade om förbundets verksamhet, om den forskning som bedrivs inom parkinsonområdet och sist men inte minst om hur bra det är för en parkinsondrabbad att spela pingis.
Det är lätt att ta till sig budskapen som hon förmedlar när man vet att hon själv har Parkinson. Det blir ju mer trovärdigt. Hon berättade att en nyligen avslutad kongress i förbundet hade satt upp tre målsättningar för framtiden, nämligen: jämlik och jämställd vård i hela landet, informera om Parkinson samt att öka antalet medlemmar. Den första målsättningen får en särskild relevans här på Gotland där man ännu inte infört parkinsonregistret vilket alla län utom två gjort. Jämlik vård – en bra målsättning.
Mötet avslutades med att Eva-Lena utmanade oss på pingis. Spelade och berättade om nyttan med att spela. Och med fysisk aktivitet över huvud taget. Om hur den kan skjuta på sjukdomssymtomen. Hon exemplifierade från medlemmar hon träffat när hon rest runt till olika föreningar i landet.
En så engagerad föreläsning väcker nyfikenhet. Således blev frågorna många. Om sjukdomen, om pågående forskning, om hur man blir medlem med mera. Efter två timmar var det hela över och vi kunde vederkvickta gå hem.