Senioruniversitetet besöker domkyrkan

Två grupper à 30 personer deltog i en guidad tur av Domkyrkan. Den inleddes med en förklaring till varför kyrkan byggdes och varför just Visby har en domkyrka. Sedan fick vi en kort genomgång av kyrkans byggnads och förvaltnings utveckling genom seklerna.
I Stora Kapellet fick vi veta varför det inte längre heter Swertingska kapellet, varför det ligger en svensk prins begraven i kyrkogården, vem mannen är som bär upp hela valvet, historien bakom borgmästare Hans Turitz epitaf, symboliken i de moderna 1980-tals glasmålningarna.
Hansakoret är tillägnat nutida storkatastroferna: den baltiska flykten 1943-45, SS Hansa 1944, M/S Estonia 1994, Tsunamin 2004. 2024 blir åminnelseår för samtliga.
I pilgrimskapellet hörde vi om pilgrimsfärder förr, om Gotlands 5 längre och 2 kortare pilgrimsleder, om stenskeppet och skeppet som symbol. 
Vi lärde oss om begravningsseder förr. Om 1599 orgelns historia, samt varför de 12 porträtten på bröstpanelen föreställer ämbetsmän inte apostlarna. Varför det finns ett hål i valvet i koret. Om sjökatastrofen 1566 och Amiralen Tinnapfels epitaf.
I Mariakoret berättades det om Maria som centralfigur på medeltiden, om dop och om änglarnas roll förr och nu.
Turen avslutades vid Mats Hermanssons konstverk ”Var inte rädd” där kyrkans nutida roll och betydelse diskuterades. 
Varje epok i Domkyrkans ca. 1000 års historia har lämnat spår, fortfarande synliga. Idag spelar inte kyrkan en central roll i allas liv, men den finns i vårt medvetande, ger en trygghet. Ett ställe att söka sig till för att finna stillhet, att få dela glädje och längtan, sorg och oro.