19 augusti bör månen vara extra praktfull
Det blir nymåne den 5 och fullmåne den 19. Vid det senare tillfället står Månen dessutom som närmast Jorden och bör vara extra praktfull. Vid tidvattenkuster kommer man att märka detta i form av större tidvattenskillnader än vid nymånen. Eftersom även jordskorpan följer med i tidvattenrörelserna kanske detta även kan medföra risk för skalv någonstans på jordklotet. Någon sol- eller månförmörkelse inträffar däremot inte under augusti.
Merkurius
Merkurius befinner sig på hitsidan om Solen i början av augusti och kan inte ses förrän mot slutet av månaden och då om morgnarna före soluppgången. Den syns då nedanför de ljusstarka Castor och Pollux i stjärnbilden Tvillingarna. Venus kan möjligen observeras lågt i väster i början av den kommande månaden en stund efter solnedgången och står då ganska nära nymånen den 7 augusti.
Mars syns i stort sett efter midnatt under hela augusti. Jupiter däremot går in bakom Solen och är i stort sett osynlig under hela månaden, men den återkommer om några månader, lagom till senhösten. Saturnus dyker upp på nytt och står i början av månaden en liten bit ovanför Merkurius, men är betydligt ljussvagare.
Uranus närmar sig sin opposition och bli långsamt allt ljusstarkare. Den uppehåller sig i stjärnbilden Vattumannen. Neptunus har sin opposition den 8 augusti, med en ljusstyrka av 7,8.
Den håller till i övre delen av Stenbocken, mellan de två övre stjärnor, som utgör Stenbockens "horn". Har man ett mindre teleskop kan det kanske löna sig att leta efter den.
Någon ljusstarkare komet beräknas inte runda de inre delarna de inre delarna av solsystemet under den kommande månaden, men det kanske blir lite mer "stjärnfall" än vanligt i början av månaden när Jorden fortsätter att passera genom meteoroidsvärmarna Alfa-Capricorniderna och Iota-Aquariderna, vilka har maximum 2 resp. 6 aug. Den förstnämndas moderkomet är Honda-Mrkós-Padjusáková.
Fyrverkeri den 12 augusti
Det stora fyrverkeriet kan inträffa runt den 12 augusti, då det är dags för Perseiderna, som jämte Leoniderna i november är en av de verkligt ljusstarka och täta svärmarna. Perseiderna kallas även för S:t Laurentii tårar, eftersom de uppträder i närheten av Lars-dagen. Dess moderkomet är komet Swift-Tuttle. En vecka senare kommer Kappa-Cygniderna, men det kan inte hjälpas att den känns lite "avslagen" jämfört med Perseiderna.
Den W-formade stjärnbilden Cassiopeia brukar vara lätt att hitta och till höger av den finner man den oregelbundet femkantiga Cepheus, som även har en liten uppåtriktad "spira". Den har 8 ljusstarkare stjärnor bland de c:a 60 som kan ses med obeväpnat öga.
Stjärnbilden Cepheus innehåller inte många iögonenfallande stjärnor, men har trots detta två mycket intressanta objekt. Den vita Alderamin är den ljusstarkaste stjärnan, med den blåvita variabeln Alfirk på andra plats. Den gulaktiga Delta Cephei är prototypen för de s.k.cepheidvariablerna, som kan användas för avståndsbestämning av många galaxer.
Variabel stjärna
Den kalla och intensivt röda Granatstjärnan är en variabel stjärna som ofta kan synas utan kikare. I övrigt har Cepheus inga hopar eller galaxer som kan ses ens med kikare.
Cepheus är uppkallad efter den etiopiska kungen Kefeus och Cassiopeia var hans maka. Cassiopeia hade genom att skryta om sin skönhet fått till straff att ett glupskt vidunder började härja vid deras kust och slukade både människor och boskap. För att få slut på detta måste kungen offra dottern Andromeda åt odjuret. Det hela fick i alla fall ett lyckligt slut genom att hjälten Perseus lyckades förvandla vidundret till sten och sedan fick gifta sig med prinsessan och kanske också fick halva kungariket&
Så jobbar vi med nyheter