Även månen har sin Linné
Det blir dock ingen sol- eller månförmörkelse som extra attraktion, men fullmåne redan den 2 och nymåne den 16. Även Månen har sin Linné - en krater i Mare Serenitates (Klarhetens Hav). Den har "klassisk" rund form med en vall runt omkring och är c:a 1,5 km i diameter, således av ungefär samma dimension som Meteor Crater (Barringerkratern) i Arizona. I likhet med den terrestre Linné har även den seleniske Linné varit föremål för debatter, på grund av att den år 1866 rapporterades som försvunnen, vilket kunde tyda på vulkaniskt ursprung i stället för kosmiskt - genom meteoritnedslag. Den återfanns emellertid välbehållen och i oförändrat skick några år senare och därmed var debatten avslutad.
Det är möjligt att det också finns en Linné bland asteroiderna, men med tanke den snabba utvecklingen bland astronomiska upptäckter känns min egen asteroidlista vid det här laget som tämligen nattstånden.
Merkurius dyker nu upp som "aftonstjärna" i mitten av maj och är sedan synlig en bit in i juni. Den syns bäst i slutet av maj. Venus fortsätter att glädja oss under kvällarna och håller ännu på att öka sin ljusstyrka någon månad framåt. Mars har däremot "dagtjänst" och syns följaktligen under inte den kommande månaden, men var lugn, den återkommer redan mot slutet av juni!
Jupiter fortsätter med att vara synlig under en stor del av natten. I början av månaden går den upp vid midnatt, men blir allt tidigare för varje natt och går upp vid 22-tiden i sluten av månaden. Dess månar genomgår åtta förmörkelser under den kommande månaden, varav hälften berör den innersta månen Io. Resten är jämnt fördelad mellan Callisto och Europa, medan den största månen Ganymedes blir utan.
Saturnus går som tidigare upp redan under dagen och blir synlig efter skymningen. I början av månaden är den synlig nästan hela natten, men får mot månadens slut allt tidigare vanor och går då ner redan vid halvtvåtiden. De två stora yttre planeterna Uranus och Neptunus börjar nu komma i läge för observationer, men det blir inte förrän under eftersommaren som de börjar komma i bra läge för observationer.
Nedanför Jupiter kan man se den Marsliknande jättestjärnan Antares. Till skillnad mot planeten Mars tindrar Antares, eftersom den ligger långt utanför vårt solsystem och dess strålknippe är så smalt att det påverkas av luftmolekylernas rörelser.
Ingen av de mer kända kometerna beräknas runda de inre delarna av vårt solsystem under den kommande månaden, men jorden passerar genom meteoroidskurarna Eta-Aquariderna, Tau-Herculiderna och Scorpio-Sagittariderna, vilket ger en del fler "stjärnfall" än vanligt. Den enda av den som har sitt maximum i maj är Eta-Aquariderna, med Halley som moderkomet. Jorden passerar genom dess tätaste del omkring den 5 maj.
Ny planet
Då och då rapporteras om upptäckter av nya planeter, både inom vårt eget solsystem och kring andra stjärnor. Alla de planeter som har upptäckts i de främmande solsystemen är mycket större än vårt eget jordklot. Nu rapporteras att man vid en röd dvärgstjärna som ligger på ett avstånd av lite mer än 20 ljusår funnit en planet som endast är 50 procent större än Jorden och fem gånger tyngre. Namnet har satts till det föga spännande 581C. Den nyupptäckta planeten har en omloppstid på 13 jordiska dygn. En så kort omloppstid tyder på att dess bana ligger mycket nära stjärnan - som många andra hittills upptäckta planeter i främmande solsystem. "Signalementet" tyder på att den kanske har varit stenkärna i en stor f.d. gasplanet liknande Jupiter. Dess temperatur har beräknats till mellan noll och fyrtio plusgrader och det har gett upphov vissa spekulationer om möjligheter till liv.
Linné - närdå?
Inför allt Linnéfirande kan det vara på plats att slutligen påminna om att vi bytte tideräkning 1753 från den julianska kalendern till den gregorianska och ska lägga 11 dagar till Linnés datum i hans gotländska reseberättelse för att ligga rätt i tiden. På grund av klimatförändringen med allt tidigare vårar kan vi dock fortsätta med att använda Linnés datum för att följa naturen, åtminstone fram till en liten bit in i juli. Sedan blev det år 1741 lika torrt som under förra sommaren och då kan det egentligen kvitta hur man räknar!
Glad vår!
Så jobbar vi med nyheter