Fina observationsmöjligheter!

September har sedan gammalt kallats för höstmånad och vi får väl se om det blir lång sensommar eller tidig höst. Det som definitivt innebär att det är höst oavsett "Climatet och Wärman" som Linné skulle ha uttryckt sig, är att morgnarna blir senare, kvällarna tidigare och nätterna längre.
Höstdagjämningen kommer "redan" den 23 och det brukar man vara helt oförberedd på. Vill man bevittna när Solen passerar över himmelsekvatorn till södra halvklotet bör man "fira" detta redan 23 minuter efter midnatt. På grund av ljusbrytningen i atmosfären är dag och natt lika långa ett par dagar efter höstdagjämningen.
Det blir nymåne den 3 och fullmåne den 18 september. Månen är som närmast oss redan den 16, så att man ändå kan räkna med en praktfull måne under nätterna däromkring. Det blir inga förmörkelser av varken sol eller måne denna månad.

Merkurius fortsätter att vara "morgonstjärna" några dygn in i september. Venus står så lågt nere vid horisonten att den knappast är synlig under den kommande månaden. Mars däremot går upp några timmar efter solnedgången och är sedan synlig fram till gryningen.
Jupiter ligger liksom Venus lågt nere vid horisonten och om man befinner sig i södra delarna av Götaland finns det möjlighet att se Jupiter och Venus nära varandra vid månadsskiftet augusti-september.
Saturnus kan däremot ses under hela månaden från någon timme efter midnatt fram till gryningen. I tid ligger den c:a fyra timmar efter den tydligt röda Mars. Uranus står som närmast jordklotet den 1 september och har då en ljusstyrka på 5,7, vilket innebär att den nätt och jämnt är synlig utan kikare eller teleskop. Leta efter en liten grönaktig skiva i stjärnbilden Vattumannen!

Jorden passerar inte genom någon mer spektakulär meteoroidsvärm under september, men den kan bli lite mer "stjärnfall" än normalt under tiden 5 sept. - 10 okt. när det är dags för Delta-Auriginiderna, som har maximum den 8 sept. Den 20 sept. har den utdragna svärmen Pisciderna sitt maximum. De är f.ö. synliga mellan 15 sept. och c:a 15 okt.
Saturnus befinner sig under september i stjärnbilden Kräftan (cancer borde således egentligen heta Krabban på svenska), som ligger mellan de betydligt mer iögonfallande och mer kända stjärnbilderna Tvillingarna och Lejonet. Den är känd från den grekiska mytologin genom att den var den krabba som trampades ihjäl när Herkules kämpade mot hydran.
Antalet stjärnor med magnitud större än 4 är bara en och antalet stjärnor som är synliga utan kikare är inte fler än 60. Trots detta tilldrar Kräftan sig ett visst intresse genom att den tillhör de 12, tidigare 13, stjärnbilderna i Zodiaken.

Det finns som nämnts inga ljusstarkare stjärnor än magnitud 4 i Kräftan, med undantag för den vitaktiga Beta Cancri. Kräftans mest intressanta objekt är stjärnhopen Praesepe, som även har kallats Bikupan eller Krubban. Den består av c:a 60 stjärnor och ligger mitt i stjärnbilden. Avståndet dit är 525 ljusår och den beräknas vara c:a 700 miljoner år gammal. Romaren Plinius beskrev hur sjöfararna i Medelhavsområdet använde den för att spå väder. När den doldes av höga moln kunde man nämligen vänta oväder.
Asellus Borealis (Gamma) och Asellus australis (Delta) ligger nära Praesepe. Acubens (Alpha) är vit med en ljussvagare följeslagare. Iota Cancri består av en gul jätte och en blåvit mindre komponent. Zeta Cancri är ett trippelsystem med en större gul och två mindre komponenter. Galaxen M67 ligger lite till höger om Acubens.
Passa verkligen på att ta en titt på natthimlen under september - särskilt i början av månaden vid nymåne bör det bli fina observationsmöjligheter och kvällarna är förhoppningsvis ännu ljumma!