Fullmåne 13 april
t Här är matsedeln för veckans luncher i öns skolor. Standard alla dagar är mjölk och hård smörgås.
Det blir fullmåne den 13 april och eftersom detta är första fullmånen efter vårdagjämningen inträffar påskdagen första söndagen efter detta datum, vilket innebär den 16 april detta år. Nymånen inträffar den 27 april.
Merkurius är nu osynlig några månader framöver, och även Venus blir snart osynlig. Den syns nära horisonten om morgnarna någon vecka in i april och återkommer inte förrän efter midsommar.
Mars är synlig från skymningen under större delen av natten fram till tretiden. Jupiter går upp någon till några timmar före midnatt och syns sedan hela natten ända fram till gryningen då den förbleknar. Den syns ganska långt nere vid horisonten och kan tidvis vara svår att upptäcka. Dess månar genomgår 10 förmörkelser under den kommande månaden.
Saturnus går upp mitt på dagen och syns sedan från skymningen till någon timme före soluppgången. Dess stora måne Titan är ju sedan länge känd för att ha en tät atmosfär, men nu har man upptäckt att även den lilla månen Enceladus har en tunn "atmosfär", bestående av ispartiklar, som sprutas upp från dess inre.
Ingen av de mer kända kometerna beräknas runda de inre delarna av vårt solsystem under den kommande månaden. Däremot rör sig Jorden genom fyra meteoroidsvärmar. För ser vi "slutet" av Virginiderna, som startade i mitten av februari, håller på till 25 april och maximum 3 apr.
Under i stort sett hela april kan vi se Sigma-Leoniderna, som har sitt maximum den 17 april. Man känner inte till moderkometerna för dessa två svärmar.
När det gäller April-Lyriderna från 19-25 april, med maximum 21-22 är man ganska säker på att det är komet Thatcher som är ursprunget till denna svärm. Komet Grigg-Skjellerup anses vara moderkomet till den sista av aprilsvärmarna, Pi-Puppiderna, som är synlig de tio sista nätterna under månaden, med maximum 24-25 april.
Nere vid horisonten fungerar Jupiter nu som "ledstjärna" till stjärnbilden Vågen - den enda av Zodiakens stjärnbilder som inte har namn efter en levande varelse. Den är ganska okänd på grund av att den inte innehåller några påfallande ljusstarka stjärnor. Totalt hittar vi 50 stjärnor med så stor ljusstyrka att man kan se dem utan kikare och bara fem som har en magnitud på mer än fyra.
Med lite fantasi kan man få den att påminna om en gammaldags apotekarvåg, med upphängningen snett uppe till höger (den har alltså inget med havsvågor att göra). Den hörde tidigare till Skorpionen, men blev egen stjärnbild när man för länge sedan behövde 12 stjärnbilder för att Zodiaken skulle bli komplett. Liksom Skorpionen ligger den lågt nere vid horisonten. För
2 000 år sedan stod höstdagjämningspunkten i Vågen.
De två ljusstarkaste stjärnorna var tidigare "klor" i Skorpionen och dessa namn finns fortfarande kvar. Den ljusstarkaste, Zuben El Chemale [arab. "norra klon"] (Beta), är en stjärna som under tidernas lopp har minskat i ljusstyrka och dessutom är en av de få stjärnor som av somliga observatörer uppfattas som grön. Zuben El Genubi ["södra klon"] (Alpha) är ett system med två blåvita och en vit komponent och kan särskiljas med kikare. Zuben El Gubi (Sigma) är en röd pulserande jätte och Zuben El Hakrabi är orangefärgad. Iota Librae är en kvadrupelstjärna som kräver teleskop för att upplösas i sina komponenter. För övrigt. finns några galaxer och andra objekt i Vågen, bl.a. den klotformiga stjärnhopen NGC 5897.
Så jobbar vi med nyheter