Juni - månaden med de kortaste nätterna
Sommarsolståndet inträffar söndagen den 21 juni.
Exakt klockslag är 07.46, då solen passerar sitt nordligaste läge för att sedan påbörja sin vandring mot söder.
Det blir fullmåne den 7 och i samma veva är Månen nästan så nära den kan komma. Månadens nymåne inträffar den 22.
Merkurius står visserligen väster om Solen, men kan inte observeras, medan Venus nu börjar dyka upp som morgonstjärna i slutet av månaden, till en början under en ganska kort tid, som ökar efter hand allteftersom den stiger uppåt på himlavalvet.
Mars har vi inte sett på länge, men nu återkommer den efter ett års "tjänstledighet".
Nu börjar den gå upp strax före gryningen och syns då till en början bara en kort stund. Den 21 juni står Mars och Venus nära varandra på gryningshimlen.
Jupiter går upp betydligt tidigare, c:a en och en halv timme efter midnatt för att sedan blekna bort i gryningen. Den blir dock tidigare för varje natt. Dess månar genomgår fem observerbara förmörkelser under den kommande månaden.
Bästa tiden
Bästa tiden att se Saturnus är från kvällningen och fram till småtimmarna. Den går dock ner allt tidigare och tidigare och efter månadsskiftet juni/juli kommer den snart att försvinna för att vara osynlig under några månader.
Juni är ingen bra månad för komet- och meteorstudier. Visserligen passerar jordklotet genom c:a åtta meteoroidsvärmar, men de flesta är obetydliga och kortvariga eller passerar under dagtid. Till dessa senare hör Beta-Tauriderna, som anses vara en rest av Komet Encke och som anses ha varit "Tunguskahändelsen". Den 30 juni 1908 slog "något" ner i en ödslig och obebodd del av Sibirien och åstadkom att all skog fälldes på en yta av 3 000 kvadratkilometer - nästan som hela Gotlands yta.
Borgerlig skymning
Den borgerliga skymningen har ingenting med EU-valet att göra, utan är ett astronomiskt begrepp, liksom den borgerliga gryningen. Vad menas förresten med skymning? Alla "vet" ju att det är tiden från solnedgången tills det blir mörkt. Men är det så enkelt?
Begreppet skymning kan faktiskt definieras noggrant och då blir det hela lite krångligare. Det finns faktiskt tre olika skymningar.
Den borgerliga skymningen räknas från det ögonblick då den övre delen av solskivan ligger i horisontlinjen fram tills den har kommit 6 grader under horisonten.
I praktiken innebär detta att den borgerliga skymningen räknas från solnedgången fram till den tidpunkt då de ljusstarkaste stjärnorna börjar synas.
Den nautiska skymningen gäller när solskivan står mellan 6 och 12 grader under horisonten. Då kan man göra lägesbestämningar eftersom både horisonten och de ljusstarkaste stjärnorna är synliga. Det man då först lägger märke till i väster är den s.k. Sommartriangeln, med spetsen neråt.
Den består av Deneb i Svanen uppe vänster och Vega i Lyran till höger. Spetsen neråt markeras av Altaïr i Örnen.
Observationer
Den astronomiska skymningen slutligen inträffar när solskivan står mellan 12 och 18 grader under horisonten och det är vid den tidpunkten man på allvar kan börja göra astronomiska observationer.
Vid midsommar är den verkliga natten på våra breddgrader inte längre än c:a sex timmar lång.
Ju längre söderut man kommer desto längre blir natten och skymning/gryning blir kortare.
Vi säger att "mörkret faller", men faller det verkligen? Titta efter hur det egentligen beter sig! Under dagen har det i form av bleka skuggor hållit sig gömt i håligheter, skrymslen och vrår. När solen går ner mot horisonten börjar det krypa fram, först i de lägsta partierna.
Småmörker förenar sig till större mörker, som sedan växer och kryper uppåt, växer ännu mer och kryper ännu längre uppåt, ända tills de når trädtopparna.
Nu kan vi inte följa mörkrets väg längre förrän det släcker ut de guldrosa molntapparna på himlen och då har natten börjat. Mörkret stiger således i stället för att falla!
Så jobbar vi med nyheter