Märkliga mynt i Fröjel

I dag syns ingenting av hamnplatsen ovan jord, men de arkeologiska undersökningarna har avslöjat ett omfattande bebyggelseområde och flera gravfält från perioden, inklusive en tidigare okänd tidigkristen kyrkogård i anslutning till lärarbostaden och skolan i Fröjel.

Östliga kontakter
Närmare 40.000 föremål har registrerats från grävningarna - ett synnerligen omfattande fornsaksmaterial och ett spännande material till att förstå den gotländska hamn- och handelssituationen under vikingatid. Det kan härvid konstateras att fyndmaterialet, helt i linje med den bild som växer sig allt starkare, har en mycket tydlig koppling österut. Vi talar härvid ofta i termer av gotländskt-baltiskt material.
Denna knytning av den gotländska handeln under vikingatid österut, mot det Baltiska området och Ryssland, har på ett minst sagt fascinerade sätt styrkts av de genetiskt-historiska undersökningar som professor Lars Beckman har initierat på manliga skelett från gravar i Fröjel. Genom DNA studier från tänder har det härvid framkommit att av 9 undersökta män, har 4 ett klart östligt ursprung.

Årets undersökningar
De nu pågående undersökningarna i Fröjel syftar till att förtydliga bilden av bebyggelsen inom hamnområdet och att få ett bättre grepp om de hantverk som har bedrivits på platsen. Härvid pågår undersökningar av ett väl framträdande verkstadshus, uppenbarligen en smedja. Stora mängder slagg, liksom åtskilliga metallföremål talar sitt tydliga språk om vad som har försiggått i huset.
Byggnaden som nu undersöks är ett av flera hus som legat i en lång rad i södra delen av bebyggelseområdet i hamnen och visar på den stadsplaneliknande situation som har rått i Fröjel, med hus i långa rader skilda åt av mindre vägar och gränder.
Årets hittills mest anmärkningsvärda fynd är tre kopparmynt av en typ som är mycket ovanlig i Sverige. Det rör sig om tre små mynt, ca 1 cm stora och relativt tjocka. Ett av mynten har en tydlig bild av en person (kejsare) och är enligt en preliminär bedömning av professor Kenneth Jonsson ett senromerskt mynt (300-400-tal), eller eventuellt en germansk kopia från samma tid. Ett av de övriga mynten kan vara ett merovingiskt mynt och det tredje sannolikt ett grekiskt/romerskt mynt.
På Gotland finns enligt uppgift endast två fynd med romerska bronsmynt från 300-talet. Man kan alltid diskutera om de är inkomna till Gotland under sen tid. Det ena fyndet är från Botaniska trädgården i Visby och påträffades 1982. Det andra är från Fardhems kyrka och framkom 1899.
Mynt av samma slag har i ett fåtal fall påträffats i Sverige, då bland annat i Birka och i Uppåkra i Skåne. De har inte fungerat som betalmedel i det vikingatida samhället utan det mest troliga är att de har varit råmaterial vid smycketillverkning, vilket förklarar deras belägenhet i anslutning till ett verkstadshus, där de påträffades inom ett tämligen begränsat område. Måhända utgör de delar av en hantverkares råvarudepå, något som de fortsatta undersökningarna förhoppningsvis kan klara ut.