Natthimlen i januari

Gott nytt stjärnskådarår! Ingen har väl undgått att lägga märke till att 2007 på grund av 300-årsjubileet av Carl von Linnés födelse även är proklamerat som Linnéåret. Man kan dock med visst beklagande konstatera att den gode Linné trots alla andra meriter inte har gjort sig känd inom den astronomiska vetenskapen.
En titt på en månkarta avslöjar emellertid ett enda undantag: i Klarhetens hav finns en drygt kilometerstor krater som heter Linné. (Varför inte Linnaeus - ett namn som alltid används i internationella sammanhang?) Det skulle inte dock förvåna mig om Linné i likhet med 2006 års gotländska kulturpristagare även har fått en asteroid uppkallad efter sig.
Ett annat jubileum: Sputnik 50 år. I årsöversikten för 1957 i När-Var-Hur kan man läsa den 4 oktober: "I Ryssland lyckas man med att sända upp en konstgjord måne". Den 3 nov. samma år är det sedan dags för Sputnik II med "rymdhunden" Laika. Sedan dess har man sänt upp ett nästan oräkneligt antal satelliter (och även försett jordklotets närmaste omgivning i rymden med många tiotusen "rymdskrotsföremål", varav en hasselbladskamera som tappats under en rymdpromenad).
Under januari 2007 blir det i varje fall fullmåne redan den 2, i ungefär samma veva som jordklotet är som närmast Solen och då kan man räkna med extra kraftigt tidvatten vid havskusterna. Även jordskorpan hänger med i dessa rörelser, vilket visade sig vid julen 2004. Januaris nymåne inträffar den 19. Det blir dock ingen mån- eller solförmörkelse förrän i mars.
Merkurius, som var synlig under en del av december, återkommer nu som "aftonstjärna" i slutet av januari, med alltmer ökande ljusstyrka mot månadsskiftet och med maximum en vecka in i februari. Venus, som återkom i december efter lång frånvaro, kommer nu att vara synlig om kvällarna ända fram till halvårsskiftet och med nästan full ljusstyrka redan från början. Den överglänser då allt annat på himlavalvet, bortsett från Solen och Månen (samt ev. plötsligt uppflammande oväntad supernova).
Mars, som likaledes dök upp i slutet av året efter lång frånvaro, kommer att göra ett av sina kortaste gästspel sedan jag började skriva dessa celesta betraktelser. Den blir nämligen allt svårare att se redan vid dagarna efter nyår för att sedan försvinna och återkommer inte förrän efter nästan ett halvår.
Jupiter går upp mellan kl. fem och sex om morgnarna och är sedan synlig fram till soluppgången. Dess månar genomgår fyra förmörkelser under den kommande månaden. Saturnus går upp under den tidiga kvällen och är sedan synlig under hela natten.
Under det kommande året håller Uranus till i stjärnbilden Vattumannen och Neptunus i Stenbocken, medan "den stackars detroniserade planeten Pluto" befinner sig i den del av Skytten som ligger närmast Ormen. I och med "degraderingen" tilldelades Pluto också ett registreringsnummer som dvärgplanet (134340). Det är faktiskt fortfarande en hel del turbulens kring Plutos status på grund av att patrioter i vissa länder känner sig förfördelade. Så t.ex. kommer sonden "New Horizons" i slutet av juli 2015 fram till planeten Pluto och ingenting annat, hävdar projektets chef Alan Stern, enligt en notis i fackpressen.
Ingen av de mer kända kometerna beräknas runda de inre delarna av vårt solsystem under den kommande månaden. Under första januariveckan passerar jordklotet genom meteoroidsvärmen Kvadrantiderna, vilket ger upphov till fler "stjärnfall" än normalt under denna tid, särskilt under nätterna 3-4 januari. Svärmen är uppkallad efter den avskaffade stjärnbilden Murkvadranten och strålar ut från den norra delen av Bootes (Björnvaktaren), vilket gör att de även kallas Bootiderna.
Mellan kl. 16 och 19 lördagskvällen den 27 kommer det att se ut som om Månen fått sällskap av några "småmånar". Den passerar då framför Plejaderna och det hela syns bäst när de små plejadstjärnorna ser ut att slockna efter hand som de kommer in bakom Månens mörka framkant.