Natthimlen i november

This image provided by NASA Tuesday May 1, 2007 shows an image of the planet Jupiter as seen by the New Horizons spacecraft. A plume from a huge volcanic eruption can be seen at the north pole of the moon. Already the fastest spacecraft ever launched, New Horizons reached Jupiter 13 months after lifting off from Cape Canaveral Air Force Station, Fla., in January 2006. The flyby added 9,000 miles per hour, pushing New Horizons past 50,000 miles per hour and setting up a flight by Pluto in July 2015 according to scientists. (AP Photo/NASA)

This image provided by NASA Tuesday May 1, 2007 shows an image of the planet Jupiter as seen by the New Horizons spacecraft. A plume from a huge volcanic eruption can be seen at the north pole of the moon. Already the fastest spacecraft ever launched, New Horizons reached Jupiter 13 months after lifting off from Cape Canaveral Air Force Station, Fla., in January 2006. The flyby added 9,000 miles per hour, pushing New Horizons past 50,000 miles per hour and setting up a flight by Pluto in July 2015 according to scientists. (AP Photo/NASA)

Foto:

Gotland2007-10-30 04:00
I Bondepraktikan kallas november för "vintermånad", men det gällde praktikans ursprungsområden i Mellaneuropa med inlandsklimat som, när praktikan skrevs, var präglat av "lilla istiden". Vad som känns som ett betydligt mer adekvat namn är "Mörkrets Månad". Nu blir det på allvar långa och mörka nätter och fina observationsmöjligheter om det blir klart väder.
Det blir nymåne den 10 november och fullmåne den 24, då Månen också står som närmast. Däremot får vi vänta en bit in på 2008 får att få uppleva någon sol- eller månförmörkelse.
Merkurius fortsätter med att vara "morgonstjärna" under en stor del av november. Den står som högst den 8, men lyser som klarast några morgnar senare, när en större del av ytan kommer att vara belyst. Sedan kommer den allt närmre Solen och i senare delen av november går den inte längre att observera.
Även Venus är "morgonstjärna" under november, men går upp redan under småtimmarna, långt före Merkurius, vid tvåtiden i början av månaden och en och en halv timme vid nästa månadsskifte. Mars går upp vid halvsjutiden om kvällen i början av månaden, men blir tidigare för varje kväll. Den är sedan synlig under hela natten ända fram till gryningen.
Jupiter fortsätter med att gå upp under förmiddagen och syns från kvällningen fram till ett par timmar efter solnedgången. Den går ner tidigare för varje kväll, från halvsextiden i början av månaden till c:a halvfyratiden i slutet av månaden. Dess månar genomgår två förmörkelser under den kommande månaden. Saturnus börjar med att gå upp mitt i natten, vid halvett-tiden i början av månaden och blir sedan tidigare för varje natt och är sedan synlig fram till gryningen.
Komet Gregg-Skjellerup rundar Solen under november. Den har en omloppstid av lite mer än fem år. Dess inre vändpunkt ligger nära jordbanan och den yttre strax innanför Jupiters bana. Den upptäcktes år 1902 och anses vara moderkomet till meteorsvärmen Pi-Puppiderna som har maximum i slutet av april.
Vad beträffar "stjärnfall" kan det bli ett praktfullt fyrverkeri den 17 november när Jorden passerar genom den mäktiga svärmen Leoniderna, som har Komet Tempel-Tuttle som moderkomet. Den börjar synas den 14 och håller på till den 21 november. Moderkometen har en omloppstid av 33 år och upptäcktes vid årsskiftet 1865-66 av Wilhelm Tempel (1821-89) och Horace Tuttle (1837-1923). Det är visserligen halvmåne vid den aktuella tidpunkten, men Månen går ned så tidigt att dess sken inte behöver störa skådespelet.
Övriga svärmar under november är S-Tauriderna med maximum i början av månaden, Cepheiderna några dygn senare, N-Tauriderna 12 nov. samt slutligen mellan 10 och 14 november den numera starkt förtunnade Andromediderna, om den alls kan märkas.
NASA har äntligen fått iväg sin rymdsond Dawn mot det asteroidbälte som ligger mellan Mars? och Jupiters banor. Resan blir lång, för det tar fyra år innan Dawn kommer fram till det första etappmålet, som är asteroiden (småplaneten) Vesta. Här kommer den att uppehålla sig i ungefär ett halvår innan den ger sig av mot den betydligt större Ceres.
Vesta är den enda småplanet som någon gång då och då kan ses med blotta ögat, senast under juni i år. Det beror på att den har så ljus yta att den reflekterar mer solljus än de flesta andra asteroider. Ceres är den största asteroiden och med sina c:a 1 000 km i diameter klassas den ofta som "dvärgplanet", och hör således hemma i samma "division" som Pluto, Eris (f.d. Xena) och några andra himlakroppar i det yttre asteroidbältet utanför Neptunus. Ändamålet med Dawnexpeditionen är att fotografera Vesta och Ceres på närhåll och även ta reda på så mycket som möjligt om dem för att ge kunskap den tidigaste perioden i vårt solsystems historia och varför Vesta är så ljus.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om