Natthimmel i augusti
Det blir fullmåne den 9 och nymåne den 23 augusti. Med tanke på att Månen är som närmast jordklotet den 10 kan vi räkna med en lite praktfullare fullmåne än vanligt denna gång - en verklig augustimåne!
Det blir dock ingen sol- eller månförmörkelse i augusti, men sådana fenomen är på gång redan i nästa månad.
Merkurius kan ses som "morgonstjärna" strax före gryningen under senare delen av månaden. Den står som högst den 12, men syns som vanligt bäst några morgnar senare.
Venus är också "morgonstjärna", men är redan en bra bit uppe på himlen när Merkurius börjar synas.
Den går upp så tidigt som under småtimmarna, en stund efter kl. 2 i början månaden, men blir allt senare för varje morgon.
Mars syns däremot inte särskilt bra och kan kanske observeras kort efter kvällningen. Den kommer nu allt närmare Solen och är snart borta under flera månader framöver.
Jupiter går upp redan under dagtid och går sedan ner några timmar efter solnedgången och är det dominerande objektet på himlavalvet under denna tid. Dess tre inre stora månar Ganymedes, Io och Europa genomgår var sin förmörkelse under den kommande månaden. Saturnus kan knappast observeras i början av månaden, men kommer tillbaka, också den till en början som "morgonstjärna".
Augusti detta år bjuder på ett "triangeldrama" i form av en hel del planetmöten under de tidiga morgontimmarna, med Merkurius, Venus och Saturnus som deltagare. Den 7, 11 och 15 står Merkurius och Venus ganska nära varandra.
Den 18 börjar Saturnus blanda sig i spelet, men står ännu en bit nedanför de båda andra. Den 21 hinner den upp Merkurius, medan Venus beger sig uppåt på himlen. Den 24 närmar sig Saturnus Venus. Merkurius börjar nu bli efter och ligger närmare horisonten. Saturnus hinner upp Venus den 27 och då står de båda så nära varandra som en tredjedels måndiameter. Sedan är det hela över när Saturnus den 30 när den har klättrat vidare uppåt på himlavalvet på väg mot stjärnbilden Kräftan.
När det gäller de yttre planeterna Uranus och Neptunus, så närmar sig Uranus sin opposition (den punkt där den står närmast Jorden), medan Neptunus står i opposition redan den 11 augusti, med en ljusstyrka på 7,8.
Den håller just nu till i stjärnbilden Stenbocken. Nackdelen är att den blir ovanligt svår att se på grund av Månen fortfarande är mycket ljusstark efter fullmånen den 9.
Ingen av de mer kända kometerna beräknas runda de inre delarna av vårt solsystem under den kommande månaden, men jordklotet passerar genom fyra mindre meteoroitsvärmar plus det stora fyrverkeriet Perseiderna ("S:t Laurentii Tårar"), som började den 23 juli och håller på till 20 augusti.
Den har maximum den 12 och trots en ljusstark måne, som dock går ner före midnatt, bör det synas många praktfulla "stjärnfall" denna natt och även nätterna före och efter. De "härstammar" från Komet Swift-Tuttle, som har en omloppstid av 135 år och upptäcktes 1863.
Denna komet syntes senast 1962 och återkommer nästa gång år 2127. Dess inre vändpunkt ligger strax innanför jordbanan och den yttre så långt ut som en bit utanför Neptunus? bana.
Nu börjar det bli så mörkt om kvällar och nätter att man kan se vår galax Vintergatan som ett band över himlavalvet från genom stjärnbilderna Oxen, Kusken, Cassiopeia, Cepheus, Svanen, Örnen och fram till Skytten.
Den har dessutom en förgrening i närheten av Lyran. Centrum ligger strax nedanför Skytten i ett område som vi inte kan se från våra breddgrader. Vintergatan roterar runt detta centrum, med en omloppstid av c:a 240 miljoner år.
När man ser på Vintergatan ovanför oss verkar det hela fridfullt, men under senare år har man upptäckt att det inte är alla stjärnor som snällt följer med i denna rotation.
Ett kartläggningsprojekt som heter Sloan Digital Sky Survey har gjort mätningar på mer än 48 miljoner stjärnors rörelser. Några hundratusen av dem följer inte det allmänna rörelsemönstret och av detta har man dragit den slutsatsen att Vintergatan håller på ett "sluka" en mindre galax - rena kannibalismen således.
Detsamma kommer även att hända med Vintergatan när den om många miljoner år kommer att uppslukas av den ännu större Andromedagalaxen.
Så jobbar vi med nyheter