Så blir augustihimlen

Under augusti upplever vi att det på allvar börjar bli mörkt om kvällar och nätter. Lägg därtill att vädret kanske blir ljumt och klart, så är det bäddat för fina observationer av natthimlen. Till allt detta kommer att det blir två nymånar under augusti, den 1 och 30, med en förhoppningsvis praktfull fullmåne lördagen den 16.
Månadens stora evenemang var dock en partiell solförmörkelse den 1 aug. Eftersom Månen befann sig i ett ytterläge täckte den inte hela solskivan under denna förmörkelse, som således blev ringformig i de nordliga områden, där den blev total - norra Canada, Grönland, Ryssland samt västra Mongoliet i Kina. Trots detta förmörkades mellan 45 och 47 % av solskivan på Gotland, mest i norr.
Förmörkelsen började hos oss c:a kl. 10.42, var som störst c:a kl. 11.43 och var över c:a 12.47. F.ö. kan nämnas att nästa gång en solförmörkelse kan observeras i vårt land blir inte förrän den 4 januari 2011.

En kräftskiva kanske känns bra lördagen den 16 med den fina fullmånen, men var beredd på att den kommer att mörkna något och bli delvis kopparfärgad under kvällens lopp. Detta beror inte på överkonsumtion av dryck och mat utan det är en partiell månförmörkelse på gång. Börja hålla utkik kl. 21.36. Den når sedan maximum kl. 23.10 och är över kl. 0.45. Vid maximum omfattar förmörkelsen 81 % av Månens diameter.
Både Merkurius och Venus befinner sig under augusti på andra sidan Solen och kan således inte observeras. Även Mars är svår att observera på grund av att den visserligen ännu inte är bakom Solen, men är på god väg dit.
Jupiter går upp strax före solnedgången och är sedan synlig till småtimmarna. Dess månar genomgår nio förmörkelser under den kommande månaden. Tre av dem gäller den innersta månen Io, två av dem Europa samt två vardera Ganymedes och Callisto. Saturnus går upp efter soluppgången om morgnarna och ner strax efter solnedgången i början av månaden och blir efter hand tidigare och mera svårobserverad, men blir snart synlig igen.
Uranus blir nu sakta ljusstarkare och står nu i stjärnbilden Vattumannen nära Fiskarna. Den ser ut som en blekgrön skiva och bör runt midnatt kunna ses ganska långt ner mot horisonten. Neptunus står i opposition (är som närmast oss) den 15 augusti och når då en ljusstyrka av 7,8 där den står i nordöstra delen av Vattumannen. För att kunna se den krävs en bra kikare eller ännu hellre ett teleskop.

Under den kommande månaden kommer komet d’Arrest in i de inre delarna av vårt solsystem för att sedan fortsätta utåt igen och återkomma på nytt om 6,3 år. Den har sin inre vändpunkt mellan Jorden och Mars (dock närmare Mars). Dess yttre vändpunkt ligger en bit utanför Jupiterbanan. Denna komet upptäcktes 1851 och är uppkallad efter den tyske astronomen Heinrich Louis d’Arrest (1822-1875). Han är mest känd för att 1846 ha upptäckt Neptunus tillsammans med Johann Gottfried Galle (1812-1910).
Det kan slutligen bli en hel del vackra "stjärnfall" från början till mitten av månaden, när Jorden passerar genom de tre meteoroidsvärmarna Alfa-Capricorniderna, Delta-Aquariderna samt i synnerhet Perseiderna. För många år sedan var den sistnämnda svärmen så tät och intensiv att den beskrevs som att "stjärnorna hoppade som gräshoppor". Den kallas även för "S:t Laurentii tårar" efter en spansk martyr som avrättades den 10 augusti 258, ungefär vid tiden för svärmens maximum. Detta märks även i vår egen kalender genom att Lars har namnsdag denna dag.
Perseiderna anses höra ihop med Komet Swift-Tuttle och håller på ungefär mellan 25 juli och 20 augusti, med maximum den 12 augusti. Tyvärr ligger detta maximum i tid alltför nära fullmånen den 16 för att vi ska få uppleva det storartade himmelska fyrverkeri, som normalt brukar inträffa när maximum ligger vid nymåne och augustinatten verkligen är så mörk som den kan bli.