Saturnus går upp sent och Sputnik fyller 50 år

Vad sol och måne beträffar blir det inga fler förmörkelser under det här året. Den 11 är det nymåne och motsvarande fullmåne inträffar den 26. I denna veva är också Månen som närmast.
Merkurius är på gång och kan kanske skymtas under de sista dagarnas morgnar. Den är som längst från Solen den 24.
Venus är som förut "morgonstjärna" och går under början av oktober upp ungefär 02.40 och blir något senare mot slutet av månaden. Mars går upp under den tidiga kvällen och är sedan synlig hela natten fram till gryningen.
Jupiter går upp mitt på dagen och börjar synas efter solnedgången, men det gäller att passa på, för den går ner redan cirka två timmar efter solnedgången. Den är lätt att känna igen eftersom den är så ljusstark. Dess månar genomgår tre förmörkelser under den kommande månaden - två med Io och en med den stora Ganymedes.

Sen Saturnus
Saturnus går upp under småtimmarna, först vid tretiden och mot slutet av månaden vid 00.30-tiden. Den 15 oktober står den och Venus nära varandra nedanför Lejonets stjärnbild. Venus är den ljusstarkare av de båda. En liten bit uppåt mot höger sällar sig till denna konstellation även "framtassen" Regulus, Lejonets ljusstarkaste stjärna.
Uranus är fortfarande iakttagbar en tid framöver. Den har faktiskt varit synlig för blotta ögat, enligt rapport från en astronomiintresserad läsare bosatt på Östergarnslandet, där den rena luften och frånvaron av "ljusföroreningar" gör att natthimlen är betydligt mer praktfull än i Visby.
När det gäller "stjärnfall" är den korta Draconidsvärmen först och syns bäst under tiden 9-10 oktober. Den har Giacobini-Zinner som moderkomet. Lite senare, 17-24 oktober, kommer Orioniderna, med maximum omkring 20-21 och med Halley som moderkomet. Sist är den långsträckta N-Tauriderna som från den 20 oktober fortsätter en lång bit in i november.

Domedagsvarning
Komet Kohoutek (väl att skilja från komet West-Kohoutek-Ikemura, som kunde ses förra året vid den här tiden) rundar Solen under oktober. Den har en omloppstid av 6,65 år och upptäcktes så sent som 1975. Den har sin inre vändpunkt en bit utanför Marsbanan och den yttre strax utanför Jupiterbanan.
Denna komet förväntades vid upptäckten bli "århundradets komet", med stor ljusstyrka och en svans som skulle sträcka sig över en stor del av himlen, men förhoppningarna kom på skam.
Den lär inte bli särskilt ljusstark den här gången heller. När Kohoutek var på ingående väckte den ett oerhört uppseende i vissa kretsar och en del lättledda personer trodde till och med att Jorden skulle gå under!

Rymdjubileum
Den 4 oktober är det 50 år sedan "rymdåldern" började. Ryssarna blev först i den då pågående kapplöpningen om att bli först i rymden och skickade denna dag upp sin satellit Sputnik 1 - en prestation som hade stort propagandavärde. Namnet betyder "följeslagare".
Sputnik 1 var en halvmeterstor kula som vägde 83,6 kilo och dess omloppstid runt jordklotet var cirka en och en halv timme. Under tiden sände den ut pipande radiosignaler från sina fyra antennspröt. Hela rymdfärden varade i 93 dygn och sedan kom den tillbaka ner i atmosfären och brann upp och resterna blev till "rymdskrot".
Sputnik 2 sändes upp en månad senare och medförde då hunden Laika som passagerare. Första människan i rymden blev Jurij Gagarin i april 1961.

Så följde USA
USA:s första satellit hette Explorer 1 och sändes upp den 31 januari 1958. Den hade inte bara propagandavärde utan upptäckte även van Allenbältena, strålningsbältena runt jordklotet.
Förste amerikan i rymden blev Alan Shepard i maj 1961. Sedan gick utvecklingen snabbt och 1969 genomförde USA den första bemannade månlandningen.
I dag samarbetar amerikaner och ryssar bland annat med ISS (den internationella rymdstationen). Första modulerna sändes upp 1998 och ISS är fortfarande under uppbyggnad.