SVEN THOMSSON
Han var född och uppvuxen vid Nisse och har hela livet varit bosatt där. 1948 övertog han föräldragården som han sedan brukade tillsammans med makan Birgit, född Larsson, född vid Vasstäde i Hablingbo. Sven hade innan övertagandet av gården gått en utbildning i handel och ekonomi på Karlskoga praktiska läroverk.
1980 lämnades gården vidare till sonen och hans familj och i mitten på 80-talet flyttade Birgit och Sven till en villa nära gården. Sven har varit aktiv och engagerat sig i föreningslivet i socknen och han har tillsammans med makan varit den drivande för utgivandet av sockenböckerna. Utöver gårdens skötsel har Sven gärna läst och då helst om hembygdens historia. Makarna har rest tillsammans, mest i Sverige. Sven spelade i yngre dagar fiol, han lyssnade gärna på musik och han sjöng tidigare i Hablingbo kyrkokör.
Närmast sörjande är makan Birgit i hemmet, sonen Klas-Johan med maka Ulla på gården i Hablingbo, dottern Kristina Winarve med make Kenneth i Vamlingbo, dottern Katarina med sambo John-Erik Viklund bosatta i Ångermanland, barnbarn och systern Brita Stenström, Hemse samt svägerskan Helfrid Söderberg i Hablingbo.
Lennart Bohman, Visby, avled lördagen den 24 september på Gotlands sjukhem, efter en längre tids sjukdom. Därmed har en framstående skolledare, folkbildare och kulturpersonlighet gått ur tiden.
Lennart Bohman föddes i Stockholm 1921 och avlade studentexamen i Djursholm 1940. 1950 blev han fil. lic. vid Stockholms högskola och inledde därefter sin långa lärargärning vid ett par stockholmsskolor, bland annat vid Djursholms Samskola där han en gång varit elev. Lennart Bohman kom, som lektor, till Visby Högre Allmänna Läroverk 1952.
Han kom att vara verksam vid Läroverket, sedermera Säveskolan, till 1986 och åren 1967-1979 var Lennart Bohman gymnasieskolans rektor.
Som stark förespråkare för ett integrerat gymnasium kunde han glädja sig åt Säveskolans utveckling. Tusen och åter tusen av gotländska gymnasieelever kom under åren att möta Lennart Bohman; såväl i rollen som lärare som rektor.
Vid sidan av sin skolgärning var Lennart Bohman en flitig skribent och författare. Förutom läroböcker har han bland annat skrivit betydelsefulla verk om Gotlands Läns Landstings historia och Läroverkets historia. Författarskapet omfattar också gotländsk 1800- och 1900-talshistoria, litteraturhistoria och skolhistoria.
I många olika sammanhang medverkade Lennart Bohman i essäsamlingar och med lärda uppsatser. Lennart Bohman kallades till filosofie hedersdoktor vid Uppsala universitet och utsågs också till hedersledamot vid Gotlands Nation i Uppsala. Han hedrades med Gustaf Adolf Akademins stipendium.
Lennart Bohmans intresse för och kärlek till Gotland grundades redan under barndomens somrar i Ljugarn och befästes under beredskapsåren på ön.
Detta ledde i sin tur till ett starkt engagemang i det gotländska föreningslivet. Lennart Bohman var ordförande i Sällskapet DBW och under många år vice ordförande i Gotlands Fornvänner.
På riksplanet var Bohman verksam som styrelseledamot i Historielärarnas Förening, Skolledarförbundet och Länsmuséernas samarbetsråd.
Närmast sörjande är makan Norah, i hemmet på Tunnbindaregatan i Visby, barnen Staffan, Agneta, Hans och Lars, alla Stockholm, med familjer samt systern Ingrid.
Så jobbar vi med nyheter