Till minne av Carl-Gustaf Rylander
Man kan mäta en människas levnad i år, men viktigare är ändå vad hon fyller sin levnadstid med. I den synvinkeln är det svårt att föreställa sig ett rikare liv än det Calle fick. Med sin aktiva, nyfikna natur var han ständigt på språng och fyllde sina dagar med mening. Han växte upp utanför örlogsstaden Karlskrona, och med en far och en bror i flottan var det naturligt för Calle att välja samma bana.
Strax efter andra världskrigets slut for han på långseglats med HMS Fylgia, och kanske var det då som hans reslust väcktes, den som kom att hålla i hela livet. I flottan blev Calle utbildad till radiotelegrafist, och åter civil tog han anställning i Försvarets Radioanstalt, en arbetsgivare som han kom att förbli trogen hela sitt yrkesverksamma liv. Det var som FRA-anställd han först kom till Gotland, och efter några kortare kommenderingar flyttade han och familjen permanent till ön 1958. Adressen blev Suderkvior i Burgsvik. Där stod en rad nybyggda villor; i många av dem bodde det arbetskamrater till Calle, och på gatan växte det fram en stark och trogen grannsämja, där inte minst Calle var en drivande kraft med sitt sorglösa och generösa väsen. Under de återstående 50 åren av hans liv förblev huset den fasta punkten. Calle blev med tiden gotlänning i själ och hjärta, även om det blekingska idiomet aldrig gick ur.
I sin ungdom handbollsspelare i elitklass, fortsatte Calle längre fram att ägna sig åt idrotten som ledare. Under en period var han ordförande i Gotlands friidrottsförbund, och han innehade olika styrelseposter i Hoburgs IF. Men idrotten var ingalunda det enda fritidsintresset. Han var ständigt på språng; sågs han inte med en målarpensel eller en hammare i näven var det en lingonplockare eller en svampkorg. För barnbarnen var han en älskad mor- och farfar som fiskade abborre med en, visade hisnande korttrick eller drog med tiden alltmer välkända vitsar. Hans reslust är redan nämnd: många blev de resor som han och Maude gjorde, med familjen eller med släkt och goda vänner - först i Sverige och Europa och på senare år även i andra världsdelar.
1998 fick Calle problem med hjärtat. Men det gjordes en lyckad bypass-operation, och de ytterligare tio år som han därigenom fick fortsatte han att fylla med aktiviteter lika rastlöst som tidigare. I sorgen är det en tröst för hans närmaste att han in i det sista levde obruten och fick avlida i sömnen hemma på Suderkvior.
Så jobbar vi med nyheter