TILL MINNE AV LARS-OVE PETTERSSON

Lasse var min bäste vän. Vi lekte tillsammans nästan varje dag under hela vår barndomstid i När. Det fanns mycket spännande att utforska i området kring kyrkan och skolan med Närsån strax intill. Vi hittade på mängder av lekar och äventyr och hade alltid roligt tillsammans. Ibland fick jag följa med Lasse till fyren på Närsholm, ibland på idfiske eller "fågelskådning". Lasse var en jättefin lekkamrat!
Lasse hjälpte också till en hel del hemma på gården och sommarjobbade tidigt som jordgubbsplockare hos Kauparn i Lau. Han var duktig i skolan och fick gå på läroverket i Visby, vilket inte var så vanligt att När-barn gjorde på den tiden.
1960 tog Lasse studenten och träffade då också sin livskamrat Torgerd. Det blev början på ett härligt vuxenliv, med älskad familj, många vänner, intressant arbete på P 18 och många fritidsintressen.
Så fortskred våra liv, var och en på sitt håll, men vi höll alltid kontakt. Under senare år har min Greta och jag varit gäster många gånger hos Lasse och Torgerd och haft mycket trevligt tillsammans. Vi har beundrat Lasses hantverk, spelat golf och gjort oförglömliga besök på Närsholm.
I maj förra året var Lasse med och arrangerade en träff med våra klasskamrater för mer än 50 år sedan i När. Det blev en fantastisk dag. Inte kunde vi ana att Lasse skulle lämna oss så kort tid efteråt.
Lasse har många gånger visat hur nöjd han varit med sitt liv. Även under sin sista, svåra tid ansåg han sig privilegierad. Jag sörjer min vän Lasse. Han var en viktig person i mitt liv och lämnar många fina minnen efter sig.