Venus Express utforskar Venus

I och med maj börjar den riktigt ljusa delen av året, men det finns ändå goda möjligheter att fortfarande göra observationer av natthimlen. En fördel gentemot vintern är att man kan räkna med lite mildare kvällar så att man sliper frysa.
Det blir fullmåne den 13 och nymåne den 27 maj. Ingen sol- eller månförmörkelse är "planerad" för några månader framöver.
Merkurius är osynlig i maj och detsamma gäller i viss mån även Venus. Med en del tur kan man kanske upptäcka den om morgnarna ända nere vid horisonten. Ett tillfälle att leta är i gryningen onsdagen den 24 maj, då den står i stort sett rakt nedanför och lite till vänster om månskäran. Nu när den är så svår att upptäcka kan man i stället i tv avnjuta de bilder som den nya satelliten Venus Express sänder till jordklotet, se nedan.

Mars går upp redan ett par timmar efter soluppgången och kan sedan ses från kvällningen ända fram till nedgången under småtimmarna efter midnatt. Den blir tidigare före varje natt och ser vi lite längre framöver så går den ner redan före midnatt i slutet av juni.
Jupiter går upp samtidigt med solnedgången i början av månaden och syns sedan ända fram till gryningen. Även den blir tidigare för varje natt. Den är dessutom så ljusstark att den bör vara synlig redan tidigt efter uppgången. Dess månar genomgår inte mindre än nio förmörkelser under den kommande månaden.

Saturnus går upp under förmiddagen och syns sedan från kvällningen fram till kl. 3 i början av månaden och strax efter kl. 1 mot månadsskiftet. "Tidtabellen" under maj ser ut så här: först Mars, sedan Saturnus efter en och en halv timme och sist Jupiter efter ytterligare två timmar.
Jorden passerar genom tre meteorskurar under maj, först Eta-Aquariderna 24 apr - 20 maj, med maximum 5 maj. Den anses ha komet Halley som moderkomet. Sedan kommer Tau-Herculiderna 19 maj - 14 jun, med maximum 3 juni och slutligen början av Scorpio-Sagittarius-meteorerna 25 maj - c:a 20 juni. Ingen av de mer kända kometerna beräknas runda de inre delarna av vårt solsystem under den kommande månaden.

Venus Express sändes upp 11 november 2005 för att vi skulle få reda på lite mer om denna vår grannplanet med den täta atmosfären. Vi har aldrig kunnat se dess yta med teleskop från Jorden. Ryska sonder har undersökt den under åren 1961-1984. 1970 landade sonden Venera 7 och sände signaler som nådde fram till Jorden.
Venera 9 och 10 landade och sände de första bilderna av ytan. Venera 15 och 16 kartlade under 1983-1984 nästan hela ytan (utom polerna) med radar. Man fann då mer än 1 600 vulkaner med långa lavaflöden i ett för övrigt ganska jämnt landskap med mjuka kullar.
Vi vet att de täta molnen åstadkommer en växthuseffekt som gör att temperaturen nere vid ytan uppgår till nästan 500 grader - betydligt mer än i en normal hushållsugn. Vad vi inte vet är varför växthuseffekten har utvecklats som den har gjort. Ett av syftena med Venus Express är att ta reda på just detta och detta kanske hjälper oss att bättre förstå växthuseffekten på jordklotet. Ett av instrumenten ska göra mätningar av styrkan hos partiklarna från Solen (solvinden) och hur de påverkar Venusatmosfären.
Nu har Venus Express kommit fram efter 153 dygns rymdfärd och redan sänt bilder av atmosfären kring sydpolen. Det redan långt tidigare spekulerats om det skulle kunna finnas liv någonstans i de täta molnskikten, där temperaturen kanske är lämplig för någon typ av enkla levande varelser. Kanske vi hittar liv på Venus innan vi gör det på Mars, Jupitermånen Europa eller Saturnusmånen Titan