Till minne av Helene Körner
Helene Körner, en stilist i tidningsvärlden har gått ur tiden. Många minns hennes drastiska krönikor i Gotlands Tidningar. Helene drog i starten in mig i Socialstyrelsens sex- och samlevnadskampanj 1974 där vi ombads att skriva tidningen Leva tillsammans, en tidning som blev en informationskampanj för sexualrådgivning på ön.
En tidning som landade i allas brevlådor. Båda anställdes vi som konsulenter av dåvarande H-nämnden och Hanna Olsson för att fortsätta med preventivmedelsrådgivning i de gotländska skolorna, på föräldramöten och i militären. Vår arbetsplats blev dåtidens länsskolnämnd.
Helene var ingen enkel person och om sig och kring sig. Vi brukade skoja om att man inte kunde övertrumfa Helene för hon hade utöver allt annat också kor och fem barn.
Men hon gav mig en förmåga, förmågan att argumentera. Skulle man gå i clinch med Helene när hon var bestämd på något, så måste man ha ett språk. Det hade barndomen berövat mig. Jag fick lära mig att stå på mig och lägga fram sakskäl och det är jag henne evigt tacksam för. Hon tvingade mig in i diskussion eller trätor. Hon gav mig ett språk. Tack Helene.
Källinglägret som kom till stånd efter de danska kvinnornas modell, stödstrumpor som de kallades, blev en prövning av samarbete mellan flera kvinnor på ön. Utöver Laila Modin, fanns Karin Persson och Maud Söderberg i den arbetande gruppen.
Själv fick jag under en vecka laga mat till 100 kvinnor med barn. Framstående föreläsare fanns på plats som Rita Liljeström, Barbro Werkmäster och Margit Sahlin. Det var dåtidens kvinnokämpar. Deltagare blev en otrolig blandning av kvinnor i alla åldrar ur alla samhällsklasser på ön. Bland dem Britta Persson Slite och Mimmi Dalarve Havdhem, två kvinnor som nära hundra år gick bort förra året.
Det ingen riktigt förstår är hur vi kvinnor gemensamt skapade ett kvinnoläger utanför Stockholm långt före Grupp 8:s tid. I dåtidens patriarkala samhälle på Gotland.
Helene var drivkraften i många av kvinnofrågorna. Hon gick inte av för hackor. Länge trodde jag att Helene skulle återkomma med ett jubileum av allt som sprang fram ur sex- och samlevnadsarbetet för Helene var drivkraften, men så blev det aldrig.