Gunilla Bremers röst har tystnat.

Gunilla Bremer har hastigt avlidit 19 oktober i en massiv hjärnblödning. Hon skulle fylla 75 år 14 december 
Närmast sörjande är bröderna Håkan, framlidne Nicke och Johan med familjer. Dessutom en stor skara nära vänner.
Gunilla föddes 14/12 1949. Under uppväxten flyttade familjen ofta på grund av faderns militära tjänstgöring. Gunilla lämnade hemmet tidigt och jobbade både i Kanada och Schweiz. Trädgård har genomsyrat hennes liv, både i arbetet och på fritiden. 1979 tog hon examen som trädgårdsteknikern på Alnarp. Tillsamman med maken Arne flyttade de till Gotland 1980, då hon började sin tjänst som trädgårdsrådgivare på Hushållningssällskapet. Där arbetade hon kvar till sin pension 2010. 1983 flyttade Gunilla och Arne till sitt nyköpta hus vid Boterarve Sanda. Den stora trädgården gav makarna utrymme för sitt stora odlingsintresse, hela trädgården var full av grönsaker i ordningsamma rader. Därtill bärodlingar och blommor framförallt dahlior. 
Redan tidigt i sin tjänstgöring som trädgårdsrådgivare hördes hennes röst i radion. Gunilla fortsatte höras i radion även efter sin pensionering. Många kände igen hennes röst, så sent som i höstas kom det fram en person i affären och konstaterade ” jasså är det så rösten ser ut”.
Många har genom åren fått en gedigen utbildning av Gunilla i främst trädgårdsbeskärning och växtskydd. Kurser i mindre skala och trädgårds utbildningar på Lövsta i Roma.
Gunilla höll trädgårdsvandringar under hela sin verksamma tid. Till en början hemma i den egna trädgården men även i andras privata trädgårdar samt koloniområden. Sent 80 tal började Gunilla få värk i sina leder vilket visade sig vara Hemokromatos som gör att ledbrosket förstörs på grund av för mycket järn i blodet. Ledvärken gjorde att Gunilla inte längre kunde hålla på med sina odlingar. 
Maken Arne avled år 2000, men det har inte hindrat henne från att bo kvar i sitt paradis. Mycket tack vare goda vänner som har hjälpt Gunilla genom åren.
Hundar och katter har funnits med sedan tidig uppväxt och var som hennes familj, Gunilla hade svårt att leva utan. Mycket viktigt var promenader med hundarna i skogen. Hon var en bokslukerska av rang. Gunilla läste varje dag samt löste korsord.
Gunilla var positiv och uppskattade alltid fester och sjöng med stor inlevelse. Hon hade talang för att skriva både dikter och limerick Varje år skrevs ett julbrev till släkt och goda vänner. Gunilla var en enastående vän, lojal och omtänksam.
Vi saknar vår fina vän! Det kommer att bli tyst!