Som tidigare meddelats ha konstnären Sixten Haage avlidit 95 år gammal i sitt hem på Faludden, Gotland. Han efterlämnar barnen Sten, Peter, Fredrik och Sanna med familjer.
Sixten framställde sig själv som en svävande djävulsfigur, bland änglar och grekiska gudar, när han gjorde takmålningen i vårt lusthus på Gotland. Vi hade placerat pannåerna på golvet för att underlätta arbetet för Sixten. Men nej, han ville inte ”vara sämre än Michelangelo”. Pannåerna sattes på plats i taket och Sixten genomförde verket balanserade på en stol, placerad på matbordet.
Djävulsfiguren är dock icke en korrekt bild av den begåvade konstnären, gladlynte vännen och engagerade medarbetaren Sixten.
Mest känd är han som grafiker. Hans serier med skildringar av gator och hus i Europas städer är fascinerande. 1979 visades t.ex. hans grafiska bilder från Bryssel vid en utställning där.
Jag beställde en bild som översändes, men glömde att betala den. Skuldkänslan slog till en dag på Gotland, varpå vi ringde Sixten, erbjöd betalning och blev omedelbart glatt inbjudna till lunch på Faludden. Vi blev genast vänner och umgicks sedan flitigt på Gotland.
Ett tiotal år senare började min man, Erland Lagerlöf, och jag planera en bok om kyrkor i Rom. Vi ringde Sixten och frågade om han visste vem, som skulle illustrera vår bok. Nej, det visste han inte.
-Jo, sade vi, det ska du.
-Jaha, sade han och gjorde det.
De vinterhalvår vi jobbade tillsammans i Rom blev fantastiska. Vi hyrde en stor iskall våning proppfull av förgyllda falska barockmöbler. Här skötte vi hushållet gemensamt, jobbade och höll kalas.
Vi enades om att Sixten skulle avbilda 22 av Roms kyrkobyggnader och att det stod honom helt fritt att välja perspektiv.
Sixten gav sig ut på staden, skissade, tecknade och fotograferade och kom tillbaka uppfylld av vad han sett. Hela våningen riste när han sedan gick till attack med torrnålen mot kopparplåten.
Sixten var noga med detaljerna i sina verk, men lyckades samtidigt höja framställningen till något mystiskt flytande i en magisk ljussättning. Han fick till exempel Bramantes Tempietto att flyga som en raket mot himlen. Men han låter den urgamla rundkyrkan Santo Stefano Rotondo vila tungt på marken med sprickor i väggarna, omgiven av dystra svarta pinjer. Korsgången vid San Paolo fuori le Mura flödar av ljus och Santa Maria degli Angeli ligger dystert fastklämd i resterna av det antika badet.
Boken vore intet utan Sixtens väldiga insats. Och livet vore många goda minnen och nya kunskaper fattigare, hade jag betalat det där grafiska bladet i Bryssel i tid.