Minnesord över Hans Hörlin

Minnesord över Hans Hörlin
Hans Hörlin, förre fyrmästaren och platschefen på Gotska Sandön, nu boende i Othem, avled den 23 mars 2024. Han efterlämnade hustrun Margaretha och döttrarna Len och Kattis med familjer. Han tillbragte största delen av sitt liv på Gotska Sandön och hans minne kommer att leva vidare där i långliga tider. Ön har i gotländsk lokalhistoria och svensk litteraturhistoria blivit känd genom en krets av berättare, främst skildrade i Albert Engströms klassiska bok "Gotska Sandön" (1926). Här berättar fyrmästarna Bourgström, fyrvaktarna Lillia och Hjalmar Söderlund med flera om öns sägner och tilldragelser. Det handlar om en stark muntlig berättartradition, påtagligt livskraftig i Sandöns isolerade säregna miljö. Hans Hörlin var sedan 1960-talet en sådan säregen Sandöberättare i Albert Engströms anda, en traditionsbärare. Jag vägrar att uttala att Hans Hörlin skulle vara den siste, han skulle inte vilja höra det. Så länge Sandöns vänner fortsätter att återkomma till sin älskade ö kommer nog berättandet där att fortsätta leva sitt liv. Dagens berättare är förresten ofta inspirerade av Hans Hörlin.
Hans Hörlin var en viktig del av upplevelsen för flera decenniers Sandöbesökare. Han var en karismatisk person, god talare och fängslande berättare. Tilldragelserna på Sandön återberättades med den kärlek till platsen, som många Sandövänner erhåller och som präglade Hasse. Han berättade sina historier med inlevelse och guldkant. 
Som mottagande värd på Sandön var Hasse Hörlin hjälpsam och företagsam för att besökarna skulle bli väl bemötta. Med sin egen tid var han generös och lyssnade tålmodigt på frågvisa nykomlingar, som ville få veta mera. "Hur var det med Gottberg, egentligen?"
När jag lärde känna Hasse på 1970-talet var vi unga och muntra. Vi ville ha roligt och det var Hasse väldigt bra på. Glädjen kunde stå högt i tak i fyrmästarbostaden! Men det arbetades också. Gotska Sandöns Hembygdsförening bildades 1975, byggnadsrestaureringar utfördes, museum skapades och naturvård organiserades. Hans Hörlin hade en stor förmåga att utgöra den förenande, samverkande mittpunkten i en krets av nyttiga Sandövänner som år efter år uträttade mycket värdefullt på Nationalparken Gotska Sandön. Alltid uppmuntrande, glad och framåtblickande stod Hasse i centrum. Och samtidigt hade vi: väldigt roligt!
Jag minns när Hasses far fyrmästaren Gunnar Hörlin höll tal på Hasses på 50-årsdag. "Du skall ha tack för att du tog hand om Gotska Sandön för mig!"