Några få av oss människor kan se bortom horisonten. Se vad som kommer att hända. Inte bara ana eller gissa utan faktiskt se. Rolf var en sådan människa. Han kunde titta bortom horisonten och se det som fortfarande var dolt för oss andra.
Kalla kriget. Tidiga 80-talet. Spänningar mellan öst och väst. Ett cementerat säkerhetsläge med en järnridå som delade Europa och världen. En mur som delade människor från människor. Det var då Rolf sa offentligt att ”muren kommer att falla och östblocket kommer att störta samman”.
Vi som kände Rolf visste om hans förmåga att se bortom horisonten men även för oss var detta magstarkt. Vi trodde att muren skulle dela mänskligheten åtminstone under hela våra liv. Men vi hade fel och åter igen hade Rolf rätt!
När Rolf lämnade oss natten till onsdagen gjorde han det med ett imponerande kappsäck. Född i Landskrona, uppväxt i Helsingborg och med journalistiska handlingar i Skåne, Göteborg, Västernorrland och Gotland. Som journalist var Rolf distinkt med klarsynta krönikor om storpolitik och värdegrunder. Alltid utifrån den djupaste allmänbildning. Över allt där Rolf var fick han vänner, många vänner. Och han behöll dem. Och över allt fick Rolf förtroenden. I ungdomen i Moderata Ungdomsförbundet som vuxen som ordförande i Medeltidsveckan på Gotland och som riksdagsledamot.
Men vi kommer främst att minnas Rolf som den fantastiska och trofasta vän han var. Vi kommer att minnas honom bortom den horisont han kunde se förbi.
Finn Bengtsson, Margareta Gustafsson Kubista, Göran Hult, Christine Jönsson, Hans Rothenberg, Mats Sander, Peo Wärring, Susanna Öhrn – mångåriga vänner och kollegor från journalistik och politik.