Minnesord: Till minne av Yngve Jacobsson

Yngve lämnade oss fredagen den 28 april 2023, 78 år och på dagen 9 månader.
Han tände alltid ett ljus den 18 januari till minne av att han fick livet en gång till 1963. Det var en vinterstorm på södra Östersjön som pågick i flera dagar och Yngve arbetade som maskinist ombord på m/s Vestanhav utanför Polen. Fartyget gick under i stormen och ett stort polskt örlogsfartyg hittade en livflotte med överlevande. Yngve var en av dessa.
Han körde stridsbåt i Stockholm i lumpen. Där träffade han 1965 sin blivande fru Agneta, som gick Betaniastiftelsens sjuksköterskeskola. 
Tre döttrar föddes, och Södertälje byttes mot Växjö i Småland. Han läste in en ingenjörsexamen och startade det egna företaget Dataprogram. En son föddes senare i Växjö. Yngve var väldigt omtyckt och hade långa relationer med flera företag i regionen. Han satt på möten och lyssnade och gick sen hem och fixade exakt som kunderna ville. KIMP-KML står det på en slipsnål som han fick. Det står för “kom inte med problem kom med lösningar”.
Yngve hjälpte sin familj och sina vänner på många sätt, kunde fixa allt. Han var egen företagare, systemvetare, programmerare, ingenjör, tekniker, snickare, elektriker, rörmokare, kock, fiskare, jägare, trädgårdsmästare, djurskötare, smed, lantbrukare och vaktmästare. Det ”löisar si”, sa han ofta. Hans stolthet var hans 11 barnbarn, ett komplett fotbollslag, ”next gen” - fullt lag.
Han längtade ständigt till Gotland där han vuxit upp på gården Domerarve i Rone socken. Den tog han över 2015, och välkomnade alla, ville visa både gården och Gotland. Han trivdes också med att fiska i fiskeläget Tomtbod, platsen låg nära hans hjärta. Men han kunde tänka sig att åka tillbaka till Småland när jakten började på hösten. I 25 år var han verksam som jaktledare i jaktlaget i Hössjö. Hans taxar Sigge och Sigge - eller lilla och stora Sigge, betydde mycket för honom. Yngve var mycket uppskattad i jaktsammanhang i Kronoberg. Han uppmärksammades också nyligen för sitt engagemang i Försvarutbildarna Kronoberg och Svenska Försvarsutbildningsförbundet. 
För ett par år sedan fick han livet en andra gång. En blodförgiftning som gått för långt ledde till intensivvård på Växjö lasarett. Men den 28 april fick han inte livet en tredje gång. En infektion blev för svår att klara. Oförberedda står vi kvar i tomrummet. Hans död blir förhoppningsvis ett suddigt minne men hans liv kommer alltid att vara levande – ett exempel på kärlek, generositet och lojalitet och att det ”löisar si”.