Monica Siltberg avled 11/9 2020 vid 78 års ålder i sitt hem i Visby, efter en tids sjukdom.
Monica föddes 1942 i Stånga och växte upp där. Hennes föräldrar var Hilding Nyberg och hans maka Ellen. Hon tog realen på Hemse Realskola 1960. Hon började arbeta inom sjukvården redan som tonåring, tidvis anställd på Hemse Sjukhem.
Hon utbildade sig 1961-64 till sjuksköterska vid S:t Eriks Sjuksköterskeskola i Stockholm, var därefter distriktssköterska bland annat i Ljugarn och 1965-66 i Burgsvik. Därefter var hon på Hemse Sjukhem som avdelningssköterska från 1966 och avdelningsföreståndare från 1971.
Hon ansvarade för sjukhemmets flyttning från Kyrkvägen invid Folkhögskolan till dagens Hemse Vårdcentrum, då detta inrättades 1981 på Asarve Åkrar i centrala Hemse. Senare stationerades hon i Visby, var hemsjukvårdschef från 1995, och därefter MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) inom Social- och omsorgsförvaltningen fram till sin pensionering 2007.
Monica gifte sig 1965 med Per Siltberg, och de bodde på Ronevägen i Hemse. Per var ägare av företaget Siltbergs Smide, där även deras son Fredrik arbetade innan han 1990 bytte till datorbranschen och flyttade till Sköldinge; han gick bort tyvärr i unga år 2012.
Efter Pers bortgång 2002 flyttade Monica till Visby. Hon trivdes bra i sin vackra våning i Björkanderska huset vid S:t Hansgatan. Där fick hon snart flera nya vänner och bekanta. Förutom sitt heltidsjobb som MAS var hon också mycket aktiv i föreningslivet, bl.a. som president i Visby Inner Wheel. Monica var av naturen nyfiken, vilket gjorde att hon kom att göra många och långa resor världen över.
Hennes sista levnadsår fördunklades av ohälsa som hon uthärdade med beundransvärd klarsyn och självbehärskning.
Monica var mycket omtyckt både i yrkesliv och privatliv, känd som noggrann, pålitlig och rejäl. Genom hela livet var Monica (liksom hennes mor) en skicklig kock och god värdinna och tyckte om att ta emot gäster i sitt hem.
Bland släkt och vänner uppskattades hon som gladlynt och humoristisk. Hon påtog sig ofta rollen som festfixare, gärna med höga kvalitetskrav även där. Hennes gästfrihet fortlevde under åren i Björkanderska huset. Där fick hon vistas tills hon avled, in i det sista kärleksfullt vårdad av systerdöttrarna Ann-Sofie och Kristina Nenzell.
Monica sörjes av släkt och vänner. Det är ett ljust minne hon efterlämnar och vi minns henne med tacksamhet.