Till minne av Gunilla Hultgren

Gunilla Hultgren
Du förblev din hembygd trogen hela livet. I Stenkyrka var du en välkänd profil. Många är vi som sett dig på dina dagliga raska promenader eller arbetande i din trädgård. Ditt engagemang i socknens föreningar kommer nu att sakna din röst. Hembygdsföreningen har du med stor iver och lust varit med att utveckla. I Folkets Hus skulle du bli en stående punkt på årsmötena-Gunilla Hultgren, -Varsågod! Du hade alltid något som du ville framföra. Du var noga med att lyfta de andra som arbetade i föreningarna. Du hördes! Du såg! Du gjorde!
Under ditt yrkesverksamma liv var du mycket omtyckt och engagerad lärare. Ordning och reda men med barnen i centrum. Det blev många år i Stenkyrka skola. När du sedan gick i pension var det ingen mer skola för dig. Men eleverna kom långt efter din pension och hälsade och pratade om sin skolgång med dig.
Kyrkan har också varit en plats du ägnat mycket tid åt. Du var guide på kyrkogårdens gravar där du berättade historian bakom gravarna. Det blev tillsammans med andra ett häfte som nu finns att läsa av oss alla. Körsången har givit dig kraft och lycka. Dansen har sedan länge varit en återkommande aktivitet.
Många vänner sedan gammalt över stora delar av Sverige har du uppehållit kontakten med. Du blev så glad när du och Bert fick åka med oss till ett 90 års kalas i Västmanland. Det var vänner sedan tidigt samarbete med LRF som ni fortfarande hade kontakt med. Detta var bara några månader sedan vi var där.
Din släktforskning som varit ett stort projekt för dig kan vi nu börja glädjas åt. Du har gjort vår historia synlig.
Du var en bestämd kvinna men med omtanke om alla andra. Ibland envis, både på gott och ont. Din sista tid blev alldeles för kort. Din envishet var borta. Att vara så aktiv som du varit till att inte få bestämma över din egna kropp blev för mycket för dig. Nu har du lugn och ro och kan njuta och se tillbaka på ditt innehållsrika liv. Du får nu äntligen möta dina föräldrar. Pappa Gustav som dog när du var ett år och mamma Magda som du miste när du var arton år. Vi är säkra på att dom stod på andra sidan och tog emot dig när du nu lämnat oss alla. Du fattas oss.
Bert, Ulf, Erik med familjer.