Till minne av Irja Cedergren Andersson

Den 4 september 1926 föddes Irja som den yngsta av tre systrar. Mamma Alvina och pappa Ragnar hade sedan tidigare döttrarna Vera och Elsa. Det var skördetid vid gården Gervalds i Vamlingbo när Irja kom till världen. Gården som kom att bli hennes hem för resten av livet. Det nuvarande bostadshuset byggdes färdigt när hon var liten. Mamma Alvina gick bort när Irja var endast 18 år och det ledde till att hon tog över hennes sysslor. De äldre systrarna hade redan etablerat sig på andra platser. Ragnar som var snickare till yrket bodde hemma på gården hela livet.
Årskurs 1-6 gick Irja i Vamlingbo skola. Hela livet följdes väninnorna Harriet och Gunvor åt. Irjas yrkesverksamma liv inleddes i tonåren med att tjäna på andra gårdar på södra Gotland men vid en period även i Väte. Dit åkte hon tåg, med byte på Roma och Isums station. Efter det arbetade hon hemma på gården, på Pensionat Holmhällar och på Västerbyhemmet i Burgsvik. I mer än 30 år fick Irja vara pensionär, ett liv hon levde fullt ut. Med trädgårdsskötsel och vackra odlingar. Hot som rabbis, rådjur och det faktum att gården låg på en sandig backe stoppade inte Irja. När odlingssäsongen var över med skörd, syltning och saftning ägnade hon sig åt att sticka, virka, väva och brodera och att läsa böcker. Hon var intresserad av att ha koll på vad som hände runt om i världen och följde noga såväl lokala som internationella nyheter. Flera resor har det blivit runt om i Sverige och Europa.
Irja träffade sin kärlek Karl-Erik från gården Sandkvie i Öja och gifte sig i Visby 1952. Karl-Erik flyttade till Gervalds och tillsammans fick de barnen Eva, Leif och Catarina. Tre generationer samlades på gården tillsammans med lantbrukets djur och hunden Laila (senare även taxen Prins).
Gården har alltid varit en mötesplats för släkt och vänner. Att se till att människor möttes över mat och fika var Irjas specialitet. Det fanns sällan mindre än sju sorters kakor och de ljuvligaste bullar.
Irja tog aldrig körkort utan tog sig fram med rappa steg eller på cykel längre sträckor. Efter Karl-Eriks bortgång 1998 var livet utan körkort stundom utmanande.
Hon var hela livet en engagerad medlem i Svenska Missionsförbundet senare Equmeniakyrkan, först i Vamlingbo sedan i Suderkyrkan i Burgsvik. Vilket var en källa till mycket glädje och gemenskap.
Irja slutade sina dagar på det 97 levnadsåret den 15 december 2022. Fram tills två dagar innan sin bortgång bodde hon hemma vid Gervalds.