Färdtjänstbussarna rullade på onsdagen in från öst och väst, norr och söder, på grusplanen framför bygdegården, fyllda av förväntansfulla boende från öns äldreboenden.
– Det betyder mycket när vi är här, men de är lite förvirrade sen. Även om du är dement har du känslan kvar i kroppen, men många har glömt det i kväll, säger Monica Nypelius-Thomsson, personal på Tingsbrogården i Bro, som kom med danssugna boenden i åldrarna 75 till 98 år.
Karin Ståhl var först ut på bygdegårdens välnötta trägolv, tillsammans med Tina Thomasson från Hattstugan i När och snart fick de sällskap av såväl boende som personal. Från scenen underhöll dragspelarna Nisse Kotz och Sture Lindgren tillsammans Lennart Kotz på gitarr och Göran Södergren på bas. De som benen inte bar, fick hjälp att ta sig en svängom i rullstolen, när kvartetten bjöd på gamla godingar som "Brittas restaurang".
– Musik går rätt in. Det lyser i fejset på dem, säger basisten Göran Södergren.
Personalen tog emot i färgglada, prickiga och blommiga klänningar à la 50-60-tal, när demensboendet Hattstugan i När för tredje gången bjöd in till nostalgidans.
– Många boende har varit och dansat och tycker att det är väldigt roligt och personalen får komma i väg lite, säger Pia Lindell, som driver Hattstugan tillsammans med sin syster Jane Lindell.
– Just att det är så glädjande, det är positivt att se. Även för de som sitter i rullstol, bara att få sitta och lyssna på den här musiken betyder mycket.
Kurt Pettersson från Hattstugan, föredrar visserligen jazz, men uppskattade nostalgidansen.
– Jag tittar mest på, men dansar lite. Jag kan inte dansa – jag gör det ändå. Det är ett sätt att komma ut bland folk.
För somliga blev nostalgidansen ett kärt återseende. Märtha och Einar Lagerson, 90 respektive 88 år, har varit gifta i 63 år och flyttade tillsammans in på Pjäsen i Visby. Märtha bor fortfarande kvar där, men Einar har sedan en tid flyttat till Hattstugan. I Etelhems bygdegård återsåg de båda makarna varandra för första gången på länge.
– Det går inte att beskriva, säger en rörd Märtha och stryker Einars kind.
Cirka 100 personer kom till nostalgidansen, som pågick hela onsdagseftermiddagen och mörkret hann falla innan de sista lämnade dansgolvet. Pia Lindell berättar att på vägen hem, efter den förra nostalgidansen, hade det hunnit bli mörkt när en farbror nöjt konstaterade: "koss va vi ha vatt ut länge i natt".