Gotlands Humanistiska Förbunds uppvaknande efter sin dvala under pandemin inleddes den 5 september i strålande vackert sensommarväder med en bussutflykt till Vivesholm strax norr om Klintehamn. Om dess fängslande förflutna berättade dagens ciceron Åke G. Sjöberg.
Hertig Erik, kung Albrekts son, uppförde här år 1396 befästningen Landeskrone. Erik var i maskopi med Vitaliebröderna vilkas uppgift var att frakta förnödenheter till Albrekts anhängare som var belägrade i Stockholm. Bröderna fann snart att det var lönsammare att ägna sig åt sjöröveri. Gotlands läge gjorde då att ön var en behändig central för verksamheten.
Deras härjningar runt Östersjön var till men för handeln, vilket fick Tyska Orden att reagera. År 1398 ingrep de med en flotta bestående av ett åttiotal skepp, landsteg med 4000 man och intog Landeskrone. Man passade på att förstöra också vitalianernas andra fästen: Lojsta slott och en borg i Slite. Tyska Ordens ockupation av Gotland varade till 1408, då man sålde ön till unionsdrottningen Margareta.
På Vivesholm blev det lugn och ro tills man i början av 1700-t förstod att det fanns behov av försvar. Gotlands östkust hade fått flera oönskade besök av rånande och kidnappande ryssar. År 1711 anlade man plattformar för kanoner. Spår av dessa syns i marken.
Efter kaffepaus gick färden vidare till Västergarn, som under medeltiden var en betydande ort främst på grund av sin hamn. En ännu delvis bevarad halvcirkelformad skyddsvall minner om platsens storhetstid
Kyrkan, Gotlands minsta, men en gång tänkt att bli en av de största, består idag endast av det som ursprungligen var tänkt som ett kor. Märkligt nog byggde man här sin andra stenkyrka bredvid den första. Man brukade annars uppföra sin nya kyrka på samma plats som den första. Rester av den första kyrkan ligger här som ruin granne med den nya. Frågetecknen är många.
Stort tack till Åke, som delade med sig av sitt kunnande både om Vivesholm och Västergarn.