I februari 1985 föddes Simon Rondahl i byn Deliwala i Sri Lanka. På grund av fattigdom valde hans biologiska föräldrar att adoptera bort honom, och i april samma år tog gotlänningarna Leila och Paul med honom till Sverige och Gotland.
Bara något år senare fick hans adoptivföräldrar reda på att en av Simons biologiska systrar hade adopterats bort till en familj i Australien, en lillasyster som heter Kumari som Simon i dag har bra kontakt med och som han hälsat på vid två tillfällen.
– När vi träffades första gången 2004 så tog det fem minuter innan det var som att vi hade känt varandra hela livet. Jag har nog aldrig varit med om att något känts så naturligt förut, berättar Simon.
Simon och Kumari har hela tiden varit medvetna om att de har ytterligare syskon, men de har båda varit säkra på att de är kvar i Sri Lanka. För två år sedan anlitade 33-åriga Kumari en byrå som skulle hjälpa dem att hitta sina syskon, men till en början gick det inte som man hade hoppats.
– Vi fick inga kloka svar, så vi lade det lite på is ett tag. Tillslut hörde dock en kvinna av sig och sade att hon hade hittat två systrar i Europa, men eftersom vi var så säkra på att våra syskon var kvar i Sri Lanka så trodde vi inte riktigt på det. Vi misstänkte att den här kvinnan var ute efter pengar, säger Simon.
Kvinnan, som arbetat på barnhemmet i Sri Lanka som Simon och Kumari adopterades ifrån, återkom dock igen för några veckor sedan. Den här gången med födelsedatum och namn som stämde allt för väl för att vara en slump. Hon hade även kontaktat de två ”upphittade” systrarna. Genom Facebook kom Simon i kontakt med de två kvinnorna, Ida och Maria, och det visade sig att de inte bara bodde i Europa - de bodde i Sverige.
– Vi startade en gruppchat och jämförde alla uppgifter vi hade. När jag sedan såg en bild på Idas son, och såg att han var ruskigt lik min son Kian, då började jag tänka att det här verkligen var på riktigt.
Över en natt hade alltså Simon nu fått ytterligare två systrar, och snart 3-årige Kian hade fått fyra nya kusiner samt två fastrar. Simon fick veta att 38-åriga Ida Åström och 36-åriga Maria Elmgren adopterats tillsammans något år efter Simon, och att de då hamnat i Örnsköldsvik.
– Det sjuka är ju att min familj haft stuga utanför just Örnsköldsvik tills för bara några år sedan. Vad är oddsen för det, och vad är oddsen för att de ens skulle hamna i Sverige?
Ida bor i dag utanför Umeå, och Maria i Göteborg. Tanken är att de ska komma till Gotland i vår, och sedan komma tillbaka igen i augusti, då med sina respektive familjer. Simon säger att de senaste veckornas händelser nu börjar sjunka in, och att han ser fram emot att träffa sina nya familjemedlemmar.
– När jag pratat med dem i telefonen så har det varit som när jag träffade Kumari första gången. Allt har varit jäkligt naturligt, och det visar väl hur mycket gener betyder. Det känns dessutom fantastiskt att ha syskon jag kan prata svenska med, och det finns ju en del att ta ikapp, säger Simon.
Kvar i Sri Lanka finns ytterligare tre systrar, samt syskonens biologiska föräldrar. Tanken är nu att Simon, Kumari, Ida och Maria ska åka dit någon gång under nästa år. Simon säger att han ser fram emot resan, men att han egentligen inte har något behov av att skapa en relation med sina biologiska föräldrar.
– Jag har aldrig haft någon kontakt med dem, så det känns inte som det viktigaste. Däremot vill jag gärna att de får se att jag har fått det bra, säger han.