"Hästen klöv nästan ansiktet mitt itu"

Travkusken Jan-Åke Hoas var bara centimeter från döden när han blev sparkad av en häst under ett lopp på Skrubbs. Nu, lite mer än tre år senare, berättar han om olyckan, vägen tillbaka till sulkyn och hur händelsen förändrat honom. "Jag bryr mig inte om småsaker längre", säger han.

Foto: David Skoog

STOR INTERVJU2018-10-06 07:30

18 augusti 2015. Det är dags för det femte loppet i lunchtravet på Skrubbs, och bakom hästen Noble Power sitter den rutinerade gotländske travkusken Jan-Åke Hoas. Hästen är inte hans egen, och han känner redan innan start att han inte riktigt litar på den.

Starten går, men fältet kallas tillbaka för en omstart. När Jan-Åke Hoas ska vända om för att göra sig redo på nytt sparkar Noble Power bakut. Den första sparken träffar Jan-Åke i bröstet, vilket får honom att tappa balansen. Det leder i sin tur till att den andra sparken träffar honom med enorm kraft rakt i ansiktet. Jan-Åke Hoas faller medvetslös ur sulkyn mitt framför förskräckta åskådare.

Vi spolar fram lite drygt tre år. Det är den 3 oktober 2018, och Jan-Åke sitter i ett litet fikarum i det som kallas "Stall Hoas" på Visbytravets stallbacke när han berättar om olyckan. Bredvid honom sitter hans fru Jonna och 22-årige sonen Simon.

– Det jag minns är att jag var helt blind när jag vaknade, men så småningom kom synen tillbaka på ett öga. Det andra är helt förstört. Ansiktet klövs nästan mitt itu av sparken, och bland annat synnerven på vänster sida slogs helt av, säger den nu 53-årige kusken.

LÄS MER: "Det är ett under att han lever"

Efter olyckan fördes Jan-Åke Hoas med ambulans till Visby lasarett. Därifrån skickades han dock direkt med ambulans till Karolinska i Stockholm, där han opererades av sex kirurger i tolv timmar. Alla tänder var utslagna, han hade fått en blödning i huvudet och i stort sett hela ansiktet var söndertrasat. Trots det så kunde det faktiskt ha gått ännu värre.

– Läkarna har sagt att om sparken hade träffat en till två centimeter högre upp så hade jag aldrig överlevt. Sparken träffade mestadels på käken, och det var förmodligen det som blev min räddning; käken tog smällen i stället för hjärnan.

Jan-Åke blev kvar på Karolinska i en vecka, en tid han inte minns speciellt mycket av. Det gör däremot Jonna och Simon.

– Vi förstod ju att han kanske inte skulle överleva, men det pratade vi inte om. Det var otroligt jobbiga dagar direkt efter olyckan eftersom vi inte visste någonting. Läkarna kunde inte säga om han skulle vara samma människa när han vaknade, berättar Jonna Hoas.

Även om det snart visade sig att hjärnan klarat av den våldsamma smällen så blev tiden efter olyckan tuff. Jan-Åke hade ständig skallvärk, vilket han fortfarande plågas av då och då, och han orkade inte göra någonting alls.

– Jag kunde inte göra så mycket. Jag blev helt slut av att gå i trappor och jag kunde inte äta något alls. Jag har fått äta mixad mat i nästan två år, men framförallt var det frustrerande att inte kunna jobba.

LÄS MER: "Han längtar tillbaka till hästarna"

Jan-Åke berättar att han efter olyckan funderade på om han skulle lägga travkarriären på hyllan, men att den tanken snabbt slogs bort. Bara dryga månaden efter att han sparkades ur sulkyn var han tillbaka i stallet, och i april 2016 gjorde han tävlingscomeback.

– Jag har hållit på så länge att det nästan blivit som ett gift. Jag kunde inte se mig själv göra något annat, så jag bestämde mig ganska snabbt att jag skulle tillbaka.

Hur var det att sätta sig i sulkyn igen efter olyckan?

– Det var ingen bekväm känsla alls. Det tog ett tag att lära sig att koppla av och det är först nu som det har börjat kännas sådär underbart som det gjorde innan. Numera kör jag dock bara mina egna hästar, som jag känner utan och innan.

53-åringen berättar att det faktiskt även kommit goda saker ur händelserna den 18 augusti 2015. Förutom det faktum att han slutat att röka och snusa har han fått en helt annan syn på livet.

– Jag känner ett sånt lugn nu och värdesätter livet och tiden med min familj mycket mer efter olyckan. Att bara kunna känna smak, se och höra är saker jag verkligen njuter av i dag, sånt som man tidigare tog för givet. Jag bryr mig inte heller om småsaker längre, och jag har nog blivit öppnare som person, säger han.

En annan, helt oväntad, effekt som olyckan fick var att sonen Simon Hoas helt bytte spår i livet.

– Jag har inte varit ett dugg intresserad av trav tidigare. Det har bara varit hästar konstant för mamma och pappa när jag var liten, så jag har varit trött på det. Det ändrades helt när pappa blev skadad, och jag tog licens ganska snabbt efter det som hände. Det var som att jag ville hjälpa pappa ifall han inte skulle kunna komma tillbaka hit, berättar han.

Nyligen sade han upp sig från jobbet som elektriker, och nu jobbar han heltid tillsammans med Jan-Åke i stallet, och kör även en del lopp själv.

LÄS MER: Åtta månader efter olyckan – nu ska Hoas tävla igen

Jan-Åke Hoas är i stort sett helt återställd efter den dramatiska olyckan, även om han fortfarande har huvudvärk ibland och delvis är förlamad på vänster sida av ansiktet. Att han var så illa tilltygad som han var är dock svårt att tro när man ser honom sitta där i fikarummet drygt tre år senare.

– Läkarna har verkligen gjort ett fantastiskt jobb. När jag var uppe där för ett tag sedan så kände de knappt igen mig och en av läkarna sa "jäklar, vad bra jag är", avslutar Jan-Åke med ett skratt.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!