Vad tycker du om läxor? Svara på vår enkät här!
Det är ett och ett halvt år sedan Rädda barnen slog upp dörrarna på Träffpunkten på Gråbo, dessförinnan hade motsvarande möjligheter funnits på Kupan i drygt sex år.
Varje tisdagseftermiddag kommer ett antal elever till Träffpunkten för att göra sitt hemarbete.
Flera av dem har bara några meter att gå, från den närliggande Gråboskolan.
Linnéa Malmros Stavros går i fyran på Gråbo. När GT är på besök tränar hon engelska fraser tillsammans med Anette Andersson som är pensionerad småskollärare.
– Sugar, butter, put on, would you like...ljudar Linnéa och får omedelbar feedback.
Hon går hit praktiskt taget varje tisdag, säger hon. Då blir läxorna gjorda och hon kan ägna fritiden åt annat.
– Då sitter jag mest och håller på med mobilen, säger hon.
Skolarbetet, då? Är det kul med läxor?
– Ibland. Engelska ord är roligt. Svenska och engelska är nog favoritämnena, säger hon.
Läxhjälpen på Träffpunkten drar igång halv tre, fram till fem-tiden kommer de yngre barnen, upp till årskurs sex. Därefter anländer de högstadie- och gymnasieelever som vill och behöver stöd.
De barn som anländer fördelas på de vuxna som är närvarande. De flesta är pensionerade pedagoger, men lärarbakgrund är ingen nödvändighet.
Inga-Marie Hörling, som aldrig kallas annat än ”Immen”, är tillsammans med Per Fahlén ansvarig för läxhjälpen på Gråbo.
– Vi gör inte läxorna åt barnen, vi finns till hands, ger stöd och uppmuntran, hjälper dem framåt i skolarbetet, förklarar hon.
Det viktigaste är, som hon ser det, att förmå barnen att förstå hur viktigt skolarbetet är för framtiden.
Hon tycker att de lyckats när eleverna går hem och har gjort klart det hemarbete läraren skickat med dem, kanske med en liten kommentar om vad som behövs tränas extra på.
– När barnen känner sig trygga och nöjda och hinner ägna kvällen åt någon annan aktivitet, då har vi lyckats.
Och hur känner du dig då?
– Det känns gott och varmt i hjärtat. Och alla vuxna som är med är väldigt dedikerade, säger hon.
Rädda barnens läxhjälpsgrupp har även samarbete med haima, vilket innebär att ensamkommande flyktingbarn kan få hjälp och stöd med främst språket.
”Immen” Hörling har en bakgrund som lärare i svenska som andraspråk. Det har såväl hon som ungdomarna nytta av.