Så fungerar personlig assistans

29 januari 2009 04:00
Utan att vi kan gå in i det enskilda fallet som beskrevs i en artikel i Gotlands Tidningar den 12 januari 2009 (Rubrik: "De försöker döda Lasse") vill vi kort förtydliga hur regelverk och tillämpning ser ut när det gäller personlig assistans.
Kommunen har basansvaret för personlig assistans och svarar även för andra delar av stöd som finns i Lagen om stöd och service till en person med funktionshinder. Därför är det kommunen som svarar för stöd när assistansersättning inte beviljas. Det är även kommunen som betalar kostnaden för de första 20 assistanstimmarna när assistansersättning beviljas av Försäkringskassan.

Lagen om assistansersättning är en del i denna lagstiftning (Lagen om stöd och service) som ska garantera stöd i form av personlig assistans. Försäkringskassans roll är att fatta beslut om en person med funktionshinder har rätt till assistanser-sättning och också hur många timmar som personen har rätt till.
När den enskilde personen har fått sitt beslut från Försäkringskassan kan han eller hon välja en assistansanordnare, till exempel kommunen, där assistenter som utför själva assistansen är anställda. Assistansanordnaren är även betalningsmottagare.

Grundkravet för att beviljas assistansersättning är att det finns ett behov av stöd i de grundläggande behoven (behov av mycket privat karaktär som att sköta sin hygien etc) som uppgår till mer än 20 timmar per vecka. Det innebär att Försäkringskassan med stöd av de medicinska underlagen och övriga utredningar bedömer om behovet finns och vilken tid varje enskilt behov tar i anspråk för assistenten.

Uppfylls grundkravet kan tidsåtgång godtas och assistansersättning beviljas då även för andra personliga behov som den funktionshindrade deltar i, resor, promenader, besök hos vänner och sysselsättning i hemmet är några sådana exempel. Försäkringskassans bedömning av hjälpbehovet grundas även i dessa fall på utredningar och medicinska underlag. När den sammanlagda tidsåtgången är klargjord och beslutet har fattats kan assistansansanordnaren anställa assistenterna.

Ibland behöver en person med funktionshinder hjälp av två assistenter samtidigt under vissa aktiva moment. Ett sådant exempel är när den funktionshindrade deltar i vattengymnastik och behöver hjälp av två assistenter för att komma ner i och ur bassängen. Ett annat exempel kan vara när läkare ordinerar en tränings-form som under vissa delmoment kräver två assistenter.

Även under dygnsvila kan det finnas behov av aktiva insatser, till exempel hjälp vid toalettbesök. Ofta har assistenten så kallad jour och ger aktiv hjälp när larmet går alternativt ger assistenten hjälp vid vissa förutbestämda tider under natten. Det kan till exempel vara en gång per timme eller en gång per natt. Även så kallad beredskap förekommer. Aktiva insatser under hela dygnsvilan förekommer mera sällan eftersom den funktionshindrade vanligen sover. Om det är medicinskt konstaterat att det finns en fara för den enskilde personens liv kan det dock förekomma att det, förutom aktiva insatser, behövs övervakning under hela dygnsvilan. Övervakningen är av en sådan karaktär att någon annan sysselsättning för assistenten, såsom underhåll av bostad, klädvård eller dylikt inte kan bli aktuellt.
Så jobbar vi med nyheter
Ämnen du kan följa