Diagnosen öppnar dörren till stöd

21 november 2009 04:00
Iplatsannonserna hittar vi de egenskaper som står högt i kurs för dagen. I dag handlar det ofta om "hög social kompetens", "förmåga att se helheten" och förmåga att "kunna hålla många bollar i luften".
Det är krav som en person med Aspergers syndrom ofta svårt att leva upp till.
Med en diagnos öppnas dörrarna till stöd i livet.

De är lite udda och de vet själva om det. De är inte mindre begåvade än andra, utan har tvärtom ofta specialintressen och kompetenser som skiljer ut dem från mängden. Men när det handlar om det sociala samspelet och förmågan att vara flexibel så brister det.
Ungefär så kan man beskriva en person som har diagnosen Aspergers syndrom.
Aspergers syndrom, AS, har blivit en vanlig diagnos bland barn och ungdomar på senare år. Det beror förmodligen inte på att syndromet i sig har blivit vanligare, men det har blivit tuffare att leva med Aspergers och därför har behovet av en diagnos blivit större.
- Barn med Aspergers syndrom har alltid funnits, men förklaringsmodellen är ny, säger Peter Uddenberg som är psykolog på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Visby. Han möter de allra flesta av de gotländska barn och ungdomar som får diagnosen.
Barnen kommer ofta till BUP med en remiss från skolhälsovården. Deras problem med det sociala samspelet har gjort det svårt för dem att fungera i vardagen.
- Sociala problem kan många ha, men här handlar det inte om några små problem, utan om barn som far illa, förklarar Peter Uddenberg.
Diagnosen fastställs i en process med flera steg där både kurator, psykolog, läkare och sjuksköterska är inblandade. Man tittar både på hur barnet beter sig i dag och hur utvecklingen har sett ut hela vägen från graviditeten och framåt.

Med tillbakablickarna vill man utesluta andra förklaringar till barnets svårigheter. I olika former av tester söker man sig sedan fram till rätt diagnos. Men Peter Uddenberg kan ofta ringa in Asperger-barnen på ett tidigt stadium. Ofta har de på flera olika sätta skiljt sig från andra barn långt innan skolstarten. Ingen person med AS är den andra lik, men det finns drag som ofta återkommer:
Små barn med AS kan ha svårt att sova och vara lite "fariga". Många är motoriskt sena. Ibland har de svårt att komma igång med talet, men lika ofta är de mycket duktiga på att prata och talar lite lillgammalt. Ändå kan de ha problem med språkförståelsen. Bildliga uttryck som "vi hoppar över kaffet" tolkas bokstavligt - och då blir det ju ganska tokigt.

Många av dessa barn är kinkiga med maten. De vill inte äta såsiga blandningar utan föredrar tallrikar där var sak har sin plats. De kan också vara känsliga mot sinnesintryck som ljud och beröring.
Och när andra barn växer ifrån specialintressen som traktorer, dinosaurier och stjärnor så kan de bli en fixering hos personer med Aspergers.
- Vi tror att de tycker att dessa monomana intressen är roliga, men ofta är det inte så. Intresset blir något som de flyr till när de blir oroliga, ängsliga eller inte vet hur de ska hantera en situation, förklarar Peter Uddenberg.
Allra tydligast framträder Asperger-dragen ändå när Peter och hans kolleger tittar på barnets sociala situation. Barn med Aspergers nästan alltid problem med den sociala kompetensen och har ofta svårt att behålla sina kompisar. Det skär sig i leken med jämnåriga. Att leka med yngre och äldre är ofta lättare, för i sådana konstellationer är det självklart vem som ska få bestämma över lekens regler.

De allra flesta som har fått diagnosen Aspergers syndrom är pojkar. Flickorna har ofta inte lika karakteristiska svårigheter som pojkarna. Deras problem är ofta mer diffusa och därför får de sin diagnos senare.
- De dyker ofta inte upp hos oss förrän i 12- eller 13-årsåldern. De har känt sig annorlunda, men lyckats "spela normala" och gjort och sagt rätt saker fram till dess. Men i tonåren, när det blir mer tissel och tassel bland tjejkompisarna så orkar de inte längre med det sociala spelet. Ofta är det väldigt svårt att få iväg de här tjejerna till skolan, berättar Peter Uddenberg.

Aspergers syndrom är ingen sjukdom som kan botas med medicinering, utan en funktionsnedsättning som man måste lära sig att hantera.
Men varför är diagnosen viktig, när man ändå inte kan bota?
- Diagnosen ger rätt till stöd och habilitering, säger Peter Uddenberg.
Och han tycker inte att det är fel att sätta en "etikett" på problematiken. I alla tider har ju udda personer fått benämningar.
- Vad kallar man en unge som är stökig i skolan och som inte vill göra som lärarna säger? Och vad kallar man en udda person som inte passar in på en arbetsplats? Det är bättre att få ett namn på sina svårigheter än att beskrivas med elaka ord.
Ungefär fyra promille av befolkningen har Asperger.
Aspergers syndrom, AS, är ett neuropsykiatriskt funktionshinder och en lindrig form av autism.
Orsakerna till AS är biologiska och ofta genetiska.
AS yttrar sig på olika sätt hos olika individer, men det vanligaste problemet är att man ofta har svårigheter i relationerna till andra människor. Ofta beror det på att man har svårt att tolka icke-verbala signaler och veta vad som är acceptabelt i det sociala samspelet.
Andra typiska drag är att man har specialintressen, annorlunda språkhantering och svårigheter att tackla snabba förändringar. Många är också stresskänsliga och psykiskt sårbara.
Personer med AS är inte mindre begåvade än andra. De har har ofta påfallande lätt att lära in faktakunskaper, stor uthållighet och bra koncentrationsförmåga. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med AS vara en tillgång.
Så jobbar vi med nyheter
Eva Klint Langland