Det finns olika anledningar till att vi skaffar barn och med denna insändare vill vi lyfta stora olikheterna mellan två sätt där samhället är involverad.
Par som inte lyckas få barn kontaktar troligen gynmottagningen för att diskutera vilka möjligheter som finns att bli förälder. Gynmottagningen är inte bra på att informera om adoption utan det primära som föreslås är att bli förälder genom in-vitro fertilitet (IVF). Detta bekostas av samhället till hundra procent för första barnet, förutom smärre egenavgifter. IVF utförs på Karolinska universitetssjukhuset vilket innebär resor och boende för läkarbesök i Stockholm. Oftast funderar inte paren vilka andra sätt det går att bli föräldrar på medan vissa par väljer adoption som första val.
Genom att jämföra IVF och adoption upptäcks stora skillnader. Det ställs verkligen höga krav på adoptionsföräldrar, vilket är både bra och nödvändigt. För att adoptera måste paret vara gifta (eller ensamstående), paret ska gå en föräldrautbildning och en utredning av socialsekreterare måste utföras vilket förhoppningsvis utmynnar i ett medgivande, som då är giltig i maximalt två år. Har paret inte kunnat adoptera inom den tiden måste en ny utredning utföras.
Ytterligare en stor skillnad är kostnader som samhället betalar och vad paret får betala själv. I väntan på biologiskt barn får de blivande föräldrarna kontroller på mödravården och föräldrautbildning kostnadsfritt. Blivande adoptivföräldrar måste bekosta sin hälsoundersökning och lagstiftade föräldrautbildning själva. Själva adoptionen utförs med hjälp av någon av de adoptionsföreningar som finns och ansökningsavgiften kostar några tusenlappar per år.
I dag är det normal en totalkostnad på drygt 200 000 kronor, eventuellt betydligt högre, för adoption av ett barn. Det ekonomiska bidrag som paret sedan får från staten är ett bidrag som efter nyår höjdes till 75 000 kronor.
Det som slår oss som adoptionsföräldrar är varför det måste vara så stor skillnad mellan att bli föräldrar till ett barn som växer i magen på mamman mot ett barn som redan finns. Vi anser att det behöver bli en mindre tung privatekonomisk skillnad beroende på hur par väljer att skaffa barn. Det ska inte behöva vara en klassfråga vilka som kan adoptera. Många anser att antalet människor på jorden är för många och då borde adoption av redan fött barn uppmuntras på ett bättre sätt ur ett privatekonomiskt perspektiv än hur det är idag.