Det är en försåtlig insändare som fyra ledande företrädare för Sverigedemokraterna på Gotland skrivit: ”Äldreomsoren är ingen bra integrationsåtgärd” (GT 11 april).
De säger att våra gamla har rätt att i äldreomsorgen få möta personal som talar svenska. ”Våra äldre förtjänar att känna sig trygga och förstådda i sin vardag.” Det har man förstås rätt i. Men sen skriver de att äldreomsorgen ”inte är tänkt som att fungera som en integrationsåtgärd för nyanlända”.
Vem påstår det?
Här insinuerar SD att våra äldres intressen offras för att tillgodose nyanländas behov av jobb och inkomster. Det försåtliga med SD:s insändare är antydningen att nyanlända får fördelar på de äldres bekostnad. Man ställer två svaga grupper i samhället mot varandra.
Mer än en fjärdedel av alla som arbetar inom äldreomsorgen är födda i ett annat land än Sverige. Äldreomsorgen och hela vårdsektorn är beroende av att inflyttade till Sverige åtar sig dessa livsviktiga men underbetalda och tunga jobb. Våra äldre skulle ha det enormt mycket sämre utan de insatser som utrikesfödda bidrar med.
De flesta utlandsfödda som arbetar inom omsorgen talar bra svenska. Alla gör det inte. Det påtalas i en rapport från Kommunal, som SD Gotland bygger sin insändare på. Det är en välskriven och tänkvärd rapport, ”Svenska språket – A och O inom äldreomsorgen” (2019).
Problem finns och Kommunal har en rad förslag till hur de kan angripas: internutbildning, SFI, Komvux, ökad bemanning, mer handledning och så vidare. Ingenstans står det att åldringsvården skulle ha till uppgift att stärka integrationen av nyanlända. Den stolligheten är helt SD:s egen.
Kommunal har helt enkelt bättre koll på hur åldringsvården kan förbättras och tänker klarare än de fyra SD-politiker som menar att utlandsfödda skulle vara ett problem för åldringsvården.