Det försåtliga med fyra SD-politikers insändare om åldringsvården (GT 11 april) var att de först påstod att de som bor på äldreboenden har rätt att känna sig trygga och förstådda i sin vardag. Självklart.
Vem håller inte med om det? Men sen lägger de till att utlandsfödda anställs i äldrevården för att lära sig svenska och integreras i vårt samhälle: ”Svensk äldreomsorg är inte tänkt att fungera som en integrationsåtgärd för nyanlända”.
Det är den förstås inte. Ingen påstår det. Mer än de fyra SD-politikerna som yxar till den åsikten för att antyda att nyanlända får fördelar på de äldres bekostnad. Det här är ett riktigt skolexempel på en så kallad halmgubbe (”straw man argument”).
Man hittar på en åsikt som andra anses ha, och så vederlägger man den. Så här: invandrare får jobb i vården för att lära sig svenska och det leder till att de som bor på äldreboenden får svårare att göra sig förstådda. Alltså: Invandrare favoriseras på de äldre bekostnad.
Det här är ett ohederligt sätt att argumentera. Man gör en nidbild av varför utrikesfödda arbetar inom vården och så argumenterar man mot denna nidbild.
Ungefär en tredjedel av de yrkesverksamma läkarna i Sverige är födda utomlands. En sjättedel av sjuksköterskorna är födda utomlands. En fjärdedel av undersköterskorna. Om Sverige haft den restriktiva invandring som SD förespråkar skulle vi i dag haft 67 000 personer färre inom vård- och omsorg. Allvarligt i vanliga fall, förödande nu under corona-pandemin.
En av de fyra SD-debattörerna, Lennart Modig Kihlberg, svarar nu (GT 21 april) på den kritik den ursprungliga SD-insändaren fick. Fortfarande menar han att det i vården anställs nyanlända som ”inte talar och förstår begriplig svenska”. Många kommuner kräver motsvarande grundskolans årskurs 9 vid anställning. Ofta kräver man dokumenterad förmåga att kommunicera med olika yrkesgrupper.
Men visst finns det behov av förbättringar. Den rapport från fackförbundet Kommunal som de fyra SD-politiker byggde sitt inlägg på (”Svenska språket — A och O inom äldreomsorgen”) redovisar bristerna och innehåller en lång rad förslag till förbättringar.
Lennart Modig Kihlberg kommer nu med ett eget. Han föreslår att nyanlända kan anställas som praktikanter som arbetar tillsammans med ordinarie personal. Bra! Till sist kom han in på ett mer konstruktivt tankespår.