Alliansen har fattat beslut om ett besparingspaket på 200 miljoner. Inom Socialnämndens område har beslutats att privatisera sex av regionens tio särskilda boenden. En översiktlig utredning har gjorts. Den visar att det är de största boendena som är mest intressanta för annan aktör. Så är det såklart. Det är även dessa större boenden som är mest effektiva för oss. Många gånger bidrar de effektiva boendenas lägre kostnader till helheten, där de mindre har svårare nå samma effektivitet. Nu blir Region Gotland kvar med de mindre effektiva säbona och det finns ingen del av verksamheten att slå ut kostnaderna på. I förlängningen stärker det nidbilden att Region Gotland är ineffektiv och att vår verksamhet är dyr. I själva verket är kostnaderna för våra äldre på Gotland oerhört låga om vi jämför med riket.
I underlag inför beslut framgår att det saknas analys av hur denna privatisering kommer slå mot Region Gotlands måltidsverksamhet. Den största delen av kostnaden är fast. Färre ska nu dela på denna. Ur utredningen “..färre portioner ger på kort sikt högre måltidskostnader för övriga verksamheter inom regionen.” Vem ska betala för det? Skolan? Hälso- och sjukvården? Privata utförare spar på mat och personal. Regionen är duktig på att handla lokalt odlad mat. Privata handlar mat från andra delar av EU. Andelen lokalt minskar för de äldre. Detta när vi vet vikten av att kommuner står upp för och väljer lokalt odlat och producerat. Inte bra. Utredning av konsekvenser borde gjorts FÖRE beslut togs. Alliansen och SD voterade i SON emot detta.
Slutligen konsekvenser för medarbetare. Det går inte att direkt visa att privata vårdanställda har det sämre än kommunalt anställda. Däremot vet vi, att vi förlorar inflytande över en för Gotland viktig personalkategori. Besluts- och övergångstid leder till lång tid av oro och oklarhet. Region Gotland har avtal om att införa heltid som norm. Det har inte privata sektorn. I förvaltningens skrivning kring Heltidsresan står “Dynamiken i att hitta kostnadseffektiva bemanningslösningar inom ett område är direkt beroende av antalet möjliga arbetsplatser. Färre arbetsplatser ger färre lösningar”. När sex av tio boenden läggs ut på privata aktörer riskerar det alltså bli sämre för enskilda, samt dyrare och mindre effektivt för regionen.
Vi ser idag en mängd dåliga exempel på konsekvenser av privatiseringar. Riskerna är stora när det gemensamma förlorar makt och inflytande över det vi förväntar oss ska hålla hög kvalitet.