Insändare: Region Gotland hör inte alla klagomål om färdtjänsten

Kollektivtrafikchefen Jyrki Vainio påstod i intervju på P4 Gotland att det skedde strax under 40 000 resor på fyra månader med 0,17% kundsynpunkter. Det blir cirka en synpunkt varannan dag under denna period. Hur många unika passagerare är det som har lämnat synpunkter, hur stor andel av synpunkterna är om återkommande problem som inte har åtgärdats?

Att rabbla upp någon procent säger egentligen inte så mycket när man inte får ta del av innehållet. Det är en betydlig skillnad på om 0.17% av resorna skulle bestå av kortare förseningar än om 0.17% bestå av inställda resor, att människor blir strandade på olika platser och patienter som inte hinner fram till viktiga läkarbesök.

Hur stor andel av passagerarna har förmågan att lämna klagomål? Det finns ju passagerare med stort vårdbehov som får hjälp med att använda sig av tjänsten. Man kan inte räkna med att alla passagerare har förmågan eller får hjälp med att rapportera in alla avvikelser som uppstår. Mörkertalet kan bli väldigt stort beroende på hur stor andel den gruppen är.

Hur stor andel av klagomålen når inte fram när passagerare väljer att enbart framföra missnöje till chaufförerna? Även om chaufförer uppmanar passagerare till att lämna klagomål till kundtjänst så kan det finnas flera olika anledningar till att passagerare avstår.

Hur kan Region Gotland säkerställa att alla klagomål når fram och att ärenden inte försvinner? Jag fick själv uppleva att mitt ärende försvann. När jag ringde för tredje gången efter två månader utan någon återkoppling hade mitt ärende försvunnit, så jag var tvungen att skicka in ärendet på nytt.

Under åren som gått har man kunnat läsa väldigt mycket kritik om Samres i tidningarna. Så varför tycker Region Gotland att det är en god idé att göra upphandlingar med deras dotterbolag DRT Solutions? Äpplet verkar inte falla långt från päronträdet.