I spåren av Corona breder en ekonomisk kris ut sig. Den ekonomiska aktiviteten stannar av, globala handelsmönster bryts av och arbetslösheten ökar med rekordsiffror. Coronakrisen handlar såklart i första hand om att skydda människoliv. Men det finns också skäl att agera med kraft för att förhindra den ekonomiska kris som stängda gränser och minskad konsumtion för med sig.
Sverige hade redan innan krisen ett dåligt utgångsläge på arbetsmarknaden. Trots statsminister Stefan Löfvens löften om EU:s lägsta arbetslöshet hade Sverige bara en förstaplats: lägst tillväxt i Europeiska Unionen. Därför är det särskilt beklämmande att Sveriges ekonomiska strategi just nu - med internationellt sett måttliga åtgärder för att stimulera ekonomin - spås leda till att vi ökar arbetslösheten med 100 000 fler personer jämfört med liknande länder. Det är IMF som står bakom den analysen, där Sverige spås öka sin arbetslöshet procentuellt lika mycket som Italien och Slovenien.
Moderaterna vill se en annan ekonomisk strategi. Sverige bör i det läge vi befinner oss i nyttja den låga statsskulden för att rädda jobb och välfärd med kraftfulla reformer. Vi föreslår i vår ekonomiska vårmotion ett generellt tillskott till Sveriges kommuner och regioner med 27,5 miljarder kronor och 8 miljarder kronor i särskilda medel för att täcka extraordinära kostnader kopplade till Corona under 2020. För Gotlands del skulle det innebära ett totalt tillskott om cirka 158 miljoner kronor - vilket är ett välbehövligt tillskott.
Utöver detta har vi föreslagit – och fått med oss regeringen – kring åtgärder som handlar om slopade arbetsgivaravgifter, möjlighet till heltidspermittering och sänkt ränta vid skattekrediter.
Med Moderaternas förslag säkras tiotusentals jobb, samtidigt som den offentliga bruttoskulden (andel av BNP) ökar endast måttligt. Även med Moderaternas mer långtgående förslag skulle vi ha en statsskuld i nivå med Island, Schweiz och Korea. Det är rätt att välja den linjen i nuläget. För om vi inte använder den låga statsskulden för att möta denna akuta och osannolika kris – i vilka lägen kan den över huvud taget användas?